2017-08-23
Fördelar med att bygga civilt försvar på krisberedskapen
Syftet med rapporten har inte varit att specificera vilka hotbilder som finns, snarare att visa vad det civila försvaret består av och när det behövs.
Det framgår till exempel att det skulle vara lättare att dra slutsatser om vilka förutsättningar, resurser och organisationer som krävs för att bygga det civila försvaret på krisberedskapen om målen för detta är tydligare och förankrade på politisk nivå.
– Med tydligare mål skulle man också lättare kunna motivera kommuner och andra aktörer att arbeta med civilt försvar. Att krisberedskapen hanterar hotbilder som kan uppfattas som sannolika i vardagen, medan det civila försvaret hanterar hot som kan vara svåra att se framför sig, kan försvåra utvecklingen av det civila försvaret, säger Bengt Johansson och tillägger:
– Hotbilden förändras hela tiden och det blir lättare för samhällets aktörer att anpassa sig om de har en tydlig bild av vad som förväntas av dem i en krigssituation.
Rapporten visar också att målbilden är viktig. Uppbyggandet av ett civilt förvar underlättas om målen visar vad som ska uppnås. I dag visas snarare de områden som det civila försvaret ska arbeta med, såsom att värna civilbefolkningen, säkerställa samhällsviktiga funktioner samt stödja Försvarsmakten.
Genom att skapa en övergripande bild av vad civilt försvar kan vara, kan FOI:s rapport vara till hjälp för framtida diskussioner på olika nivåer i samhället. För att därifrån komma fram till konkreta lösningar i varje enskilt fall finns det väldigt mycket att ta hänsyn till, menar Bengt Johansson. Därför måste de aktörer som har högst kompetens i de enskilda fallen vidareutveckla vad som förväntas av civilsamhället i olika kris- eller krigssituationer.
– Det kommer också andra forskningsrapporter som FOI gör på uppdrag av andra myndigheter som knyter an till vår rapport och bidrar till att den här kunskapen ökar och sprids, säger Bengt Johansson.