Här är några av de lagar som träder i kraft på Justitiedepartementets ansvarsområden:

Ändrade mediegrundlagar samt följdändringar
Ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen innebär bland annat att en utgivare av en databas under vissa förutsättningar inte ska kunna hållas ansvarig för material som funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Det blir också möjligt att under vissa förhållanden förbjuda offentliggörande av vissa särskilt integritetskänsliga personuppgifter. Det görs även följdändringar i ett antal lagar och förordningar.

Stärkt skydd för valhemligheten
Den plats i eller i anslutning till en val- eller röstningslokal där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Genom detta stärks skyddet för valhemligheten och risken minskar att väljarna utsätts för otillbörlig påverkan i samband med röstningen. Väljare ska också kunna personrösta på en kandidat för ett parti som har registrerat sin partibeteckning och anmält samtliga kandidater, genom att skriva till namnet på en partimarkerad eller blank valsedel. Kandidaten måste vara anmäld av partiet för att detta ska kunna göras.

Som en förberedelse för Sveriges tillträde till 2010 års HNS-konvention (Hazardous and Noxious Substances) införs en skyldighet för företag inom kemikalieindustrin att i vissa fall lämna uppgift om kemikalier som företagen tar emot. HNS-konventionen reglerar ansvaret att ersätta skador i samband med olyckor vid sjötransport av kemikalier. Genom konventionen inrättas en internationell fond, finansierad av kemikalieindustrin, som kan betala ut ersättning vid olyckor.

EU:s nya dataskyddsdirektiv har i huvudsak genomförts genom brottsdatalagen, som trädde i kraft den 1 augusti 2018. Brottsdatalagen är generellt tillämplig inom det område som direktivet reglerar, men subsidiär i förhållande till annan lag eller förordning. För myndigheterna i rättskedjan (kustbevakningen, polisen, åklagarväsendet, domstolarna, kriminalvården) krävs viss särreglering. De nya lagarna ersätter helt eller delvis nuvarande registerförfattningar och gäller utöver brottsdatalagen. Lagarna kompletteras av förordningar med mer detaljerade bestämmelser.

Lagändringarna innebär att straffbestämmelserna om olaga hot och förolämpning förtydligas, bland annat genom att beskrivningarna av de tillvägagångssätt som ett hot eller en förolämpning kan uttryckas moderniseras. För olaga hot utvidgas dessutom det straffbara området så att även hot som är ägnade att framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans frihet eller frid omfattas.

Lagändringen innebär att grunden könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till i brottet hets mot folkgrupp.