- 68 procent (knappt 4 770 anmälningar) ha främlingsfientliga/rasistiska motiv
- 9 procent (drygt 600 anmälningar) ha sexuell läggning som motiv
- 8 procent (knappt 560 anmälningar) ha islamofobiska motiv
- 6 procent (knappt 390 anmälningar) ha kristofobiska motiv
- 5 procent (drygt 330 anmälningar) ha andra antireligiösa motiv
- 4 procent (knappt 280 anmälningar) ha antisemitiska motiv
- 1 procent (drygt 60 anmälningar) ha transfobiska motiv.
– Hatbrott kan riktas mot individer, men även mot till exempel byggnader och föreningar. Jämfört med föregående år har vi sett betydligt mer klotter och skadegörelse inom offentliga transportmedel och på andra platser och byggnader, som genererar stor spridning av främlingsfientliga budskap, säger Sofia Axell, utredare på Brå.
Utsattheten för hatbrott på relativt jämn nivå
Enligt Brås nationella trygghetsundersökning (NTU), är utsattheten för hatbrott relativt jämn för samtliga motiv, jämfört med tidigare år. Störst uppges utsattheten vara för hatbrott med främlingsfientliga motiv. Uppskattningsvis 107 000 personer (1,4 procent av befolkningen) har utsatts för 190 000 främlingsfientliga hatbrott under 2014.
– även om polisanmälningarna där Brå kunnat identifiera hatbrott ökar för vissa motiv, är det viktigt att komma ihåg att antalet anmälningar inte speglar den faktiska utsattheten för hatbrott. Där är NTU ett bättre mått för att beskriva utsattheten. Om anmälningarna ökar behöver det inte vara negativt, eftersom det kan betyda att fler av de som utsätts faktiskt vågar anmäla det till polisen, säger Sara Westerberg, utredare på Brå.