2014-05-13

Fel metoder bevarar kriminaliteten vid Sergels Torg

Magnus Lindgren, generalsekreterare för Tryggare Sverige.

Magnus Lindgren, generalsekreterare för Tryggare Sverige.

Magnus Lindgren, generalsekreterare för Tryggare Sverige och före detta polis anser att brottsbekämpningen vid Sergels torg och den så kallade Plattan varit ett misslyckande. Femtio års fokus på de kriminellas situation istället för att vidta andra åtgärder har lett till att kriminaliteten bestått oförändrad. Här krävs ett nytt tänk och nya genomtänkta insatser från staden, polisen och fastighetsägare, menar han i den här intervjun med SecurityUser.com
Släpp fokus på de kriminella och satsa på att skapa miljöer som inte inbjuder till brott. Det har visat sig effektivt när det gäller brottsbekämpning i andra storstäder. Ett av de tydligaste exemplen är New York där brottsligheten har minskat med åttio procent de senaste tjugo åren, hävdar Magnus Lindgren.
– Det finns en sak man kan säga vår brottsbekämpning på Plattan och det är att den har misslyckats. Det är bara att konstatera att vi har gjort fel i femtio år. För ingenting har hänt, absolut ingenting. Allt finns kvar, buset, knarket och kriminaliteten trots ambitioner om att få bort brottsligheten och öka tryggheten, säger Magnus Lindgren.

Hans råd till rättssamhället och inte minst polisen är att de ska börja arbeta med nya metoder och anlägga ett nytt synsätt på brottsbekämpning på offentliga platser. Plattan och Sergels Torg ser han som ett fatalt misslyckande:
– Brottsbekämpningen här på Plattan har i 50 år fokuserat på social prevention. Det vill säga med starkt fokus på de kriminella som grupp och individer. Inte på själva platsen. Inom detta område har vi i princip prövat allt. Både mjuka och hårda metoder. Men dessvärre kan man ju bara konstatera att inget av detta har fungerat i praktiken.

Den grova organiserade brottsligheten ökar i Sverige. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, så har även antalet anmälda brott ökat kraftigt sedan 1950-talet. Att den anmälda brottsligheten ökar betyder däremot inte självklart att den faktiska brottsligheten ökar. Men olika undersökningar och andra specialstudier dock pekar i samma riktning – den faktiska brottsligheten för många typer av brott har ökat, även om vissa brottstyper har minskat under senare år, t.ex. våld i offentlig miljö samt bilbrott.

Kunskapen finns men används inte
Enligt Magnus Lindgren, som både är kriminolog, doktor i psykologi och tidigare polis, finns det tillräckligt mycket kunskap om vilka brottsbekämpningsmetoder som fungerar och vilka som inte gör det. Inte minst gäller det den typen kriminalitet som finns kring Plattan vid Sergels Torg. Problemet är att den kunskapen inte används i praktiken. Han hänvisar till forskning inom både kriminologi och viktimologi. Det sistnämnda är kunskap om brottsoffers situation. Där finns sedan länge etablerade orsakssamband som visar när, hur och varför brott sker. Ett exempel är den så kallade rutinaktivitetsteorin och den kan appliceras på Plattan. Följande kriterier ska vara uppfyllda för att skapa en miljö för kriminalitet:

1. Motiverad gärningsman
2. Avsaknad av "kapabla" väktare
3. Tillgängliga objekt


Fokus och resurser på rätt saker
Enligt Magnus Lindgren uppfyller Plattan exakt alla dessa kriterier. Hit dras gärningsmännen, här saknas tillräcklig närvaro från väktare och poliser samt här finns stöldbegärliga föremål. Det gör Plattan och Sergels Torg till en plats perfekt för kriminalitet. För att få bukt med kriminaliteten krävs ett nytänkande från rättssamhället. Ett exempel är situationell brottsprevention. Det innebär att betydligt större fokus läggs på själva miljön. Inte på det kriminella klientelet.

En situationell prevention innebär att en rad aspekter måste vägas in och detta redan från början. Själva miljön, oavsett om det är ett torg, ett bostadsområde eller köpcentrum, de måste byggas redan från början så att det inte inbjuder till brottslighet. Arkitekturen spelar en viktig roll. Det kan handla om att inte skapa mörka trånga prång eller utrymmen. Att det finns en korrekt ljussättning på och omkring platsen. Att det finns bostäder och boende i omedelbar närhet till den offentliga platsen. Mörka ogästvänliga platser där inga boende finns, förvandlas snabbt till brottsplatser.

Sociala åtgärder stoppar inte brotten
Problemen på Plattan kommer inte att lösas av att de potentiella gärningspersonerna, behandlas genom olika sociala åtgärder. De gör dem inte mindre benägna att begå brott. Framgångsfaktorerna handlar i stället om att förändra det fysiska rummets utformning samt få till en mix av funktioner och personer som rör sig på Plattan.
– Om vi tar bort de tillgängliga objekten och ökar mängden "kapabla väktare" så spelar det ingen roll hur många motiverade gärningspersoner som rör sig på Plattan, det kommer ändå inte ske några brott. Dessutom kommer tryggheten öka, vilket gör att ännu fler "goda" medborgare rör sig i miljön på Plattan. Det blir alltså en positiv spiral, inte en negativ, som under de senaste 50 åren där Sergels Torg varit ett centrum för kriminalitet, knarkhandel, våld och fylla.

Fel metoder i femtio år
I stort sett har ingenting förändrats när det gäller brottsligheten. Det fokus som har legat på att försöka behandla, kartlägga och forska kring de personer som begår brotten, deras bakgrund, social uppväxt etc., det har varit fel metod, det kan vi konstatera nu efter ett halvt sekel, säger Magnus Lindgren som också är kritisk till hur polisen arbetar med kriminaliteten på Plattan:
- Polisen är inte tillräckligt närvarande och synlig
- Polisen prioriterar inte det brottsförebyggande uppdraget
- Polisen saknar en tydlig plan att arbeta efter

Magnus Lindgren anser att polisen är en oerhört konservativ organisation som ogärna vill ha förändringar. Man vill bara fortsätta i samma hjulspår som man alltid har gjort tidigare. Interna eller externa förslag till förändringar uppskattas inte. Lindgren tror inte heller på att politikernas förhoppning om att en ny stor omorganisation med en central polismyndighet ska lösa alla problem.

– Brott är en lokal företeelse och begås ute i respektive distrikt. Det är ingenting man kan lösa centralt. En omorganisation räcker inte, det krävs också ett nytt sätt att tänka, planera och arbeta och, inte minst, att leda och styra polise.n

Går inte att skylla på resursbrist
Resursfrågan dyker ofta upp i debatten. Inte minst när polisens ska svara på varför uppklaringsprocenten fortfarande är oacceptabelt låg, trots resursförstärkning. Ofta lyfts då resursbrist fram från polisens håll. Magnus Lindgren anser att det är ett svepskäl:
– Det är trams att skylla på resursbrist! När polisen fick 3000 nya polistjänster så blev det ingen synlig effekt när det gäller uppklarningsprocenten. Så det går inte att bara skylla på resursbrist., säger Magnus Lindgren och pekar på en rad andra saker som att polisen måste ha en tydlig plan och se till att konsekvent genomföra den. Men även andra åtgärder som skulle kunna göra polisen mer effektiv. Polisen bör exempelvis avlastas och bli av med många administrativa uppgifter som andra kan göra istället. Vidare bör polisen rekrytera en ledning som har tillräcklig auktoritet och kan skapa en sund kultur inom poliskåren.
- Det kommer leda till en ökad effektivitet., säger Magnus Lindgren.

Text:Tom von Sivers



Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng