Kammarrätten i Stockholm ger fastighetsbolaget AB Svenska Bostäder rätt att kameraövervaka entréerna till två hyresfastigheter genom så kallad bildporttelefon. Kameran, som är placerad i en nisch utanför porten, aktiveras av besökaren och bilderna visas endast hos den boende som besökaren vill få kontakt med.

Kameraövervakningen kan pågå som längst 40 sekunder.
För att få tillstånd till allmän kameraövervakning krävs att intresset av övervakningen väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad.

Syftet med kameraövervakning i dessa fall är att öka de boendes känsla av säkerhet och trygghet. Mot detta syfte ställs den enskildes integritetsintresse. Kammarrätten anser att risken för integritetsintrång är mycket låg för den enskilde besökaren. I denna bedömning tas bland annat hänsyn till att kameraövervakningen endast omfattar entrénischerna, det vill säga ett mycket begränsat område, och att den pågår under kort tid, högst 40 sekunder.

Bilderna lagras inte och det är endast den hyresgäst som besökaren ringer på hos som får tillgång till bilder från kameran. Kameran aktiveras av den besökande. Risken för att personer som inte själva valt att aktivera bildporttelefonen, till exempel boende i fastigheten eller brevbärare, ska utsättas för övervakning är enligt domstolens uppfattning närmast obefintlig. Kammarrätten anser att kameran närmast kan jämföras med ett titthål.

Av dessa skäl kommer kammarrätten fram till att behovet av övervakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad och att Svenska Bostäder därför ska beviljas tillstånd till kameraövervakning.