Judiska församlingens fastighet med dess synagoga i centrala Göteborg utsattes på kvällen den 9 december 2017 för ett angrepp. En grupp om ett tiotal aggressiva unga personer kastade brandfacklor mot synagogan och mot två bilar som var parkerade på församlingens fastighet och försvann därefter från platsen. Facklorna gav upphov till några brandhärdar som självslocknade efter drygt sex minuter. Det uppkom inte annat än marginella skador av gärningen.

De tre dömda personerna har enligt tingsrätten deltagit i det brottsliga angreppet. Slutsatsen bygger på en omfattande teknisk bevisning. Den består av främst av filmer från säkerhetskameror, fynd på brottsplatsen och analys av fynden samt analys och positionering av de dömda personernas mobiltelefoner.

En central fråga har varit hur de dömdas brottslighet ska rubriceras. Tingsrätten har på grundval av sakkunnigutlåtanden kommit fram till att det inte är bevisat att de bränder som uppkom genom facklorna kunde resultera i en fara för människors liv eller hälsa och heller inte i en fara för omfattande förstörelse av egendom. Faran var heller inte bevisligen utesluten endast på grund av tillfälligheter. Varken fullbordat mordbrandsbrott eller försök till mordbrandsbrott har därför styrkts.

Tingsrätten har i stället kommit fram till att de tilltalades brottsliga handlande har utgjort ett grovt olaga hot mot judiska församlingens medlemmar och att brottet även har innefattat ett försök till grov skadegörelse av bilarna på församlingens fastighet. Gärningarna har skett med uppsåt.

En viktig omständighet i straffmätningen har varit att brottet enligt tingsrätten har skett med syfte att hota, skada och kränka den judiska folkgruppen. Gärningen har utgjort ett hatbrott. På grund av hatbrottssyftet har strafftiden satts betydligt högre än som skulle ha blivit fallet om det syftet hade saknats.

Tingsrätten anser att brottet är så allvarligt att ingen av de dömda normalt bör få vara kvar i landet. Den 22-årige palestiniern från Gaza, som bedömts sakna asylskäl, utvisas därför med förbud att återvända till Sverige inom tio år. De övriga två dömda utvisas däremot inte. Migrationsverket har beviljat dem permanenta uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande med bedömningen att de inte kan utvisas till Syrien på grund av krigssituationen i landet. Därmed har de en form av flyktingstatus som hindrar utvisning enligt tingsrättens tolkning av utlänningslagen.