år 2012 tillkännagav EU-kommissionen omfattande reformer på dataskyddsområdet.

– Det här förslaget består av två delar: dels en ny EU-förordning som ska ersätta det gamla dataskyddsdirektivet, som den svenska personuppgiftslagen bygger på idag. Sedan är det också ett EU-direktiv som ska gälla de brottsbekämpande myndigheterna i Sverige, berättade regeringens särskilda utredare Susanne Kaevergaard på Trygghetskamerans dag tidigare i år.

I dagsläget har det inte satts något datum för när reformen är helt klar för att implementeras.

– Men någon gång under 2018 ska detta börja tillämpas i Sverige och de andra medlemsländerna, sade Susanne Kaevergaard.

EU-förordningen bindande
EU-förordningen är bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat, inklusive Sverige. Susanne Kaevergaard använder begreppet "civil kameraövervakning" för att referera till den bevakning som kommer regleras av förordningen.

– Det rör sig bland annat om enskildas och myndigheters kameraövervakning i den mån det inte faller in under EU-direktivet eller helt faller utanför unionsrätten. Så väldigt mycket faller under denna förordning, berättade hon.

Enligt Susanne Kaevergaard finns det dock vissa möjligheter att ha kompletterande svenska regler.

– Det finns exempelvis utrymme för att ha nationella regler om tillståndsplikt. Men det gäller bara om det är kameraövervakning som sker i allmänhetens intresse.

Polisens kameror särregleras
Till skillnad från förordningar är EU-direktiv endast bindande med avseende på det resultat som ska uppnås, men överlåter åt de nationella myndigheterna att bestämma tillvägagångssättet för genomförandet.

– Vi måste alltså ta fram en heltäckande svensk lag. Men även här måste vi titta på om Sverige får ha tillståndsregler gällande kameraövervakning för brottsbekämpande myndigheter eller inte. Om vi får det måste vi fråga oss om vi ska ha det eller ska vi inte ha det, sade Kaevergaard som utreder dessa frågor, menade Susanne Kaevergaard.

Utöver kameraövervakningen som faller under förordningen och direktivet finns det också en tredje kategori där exempelvis Försvarets kameraövervakning ingår.

– Där är vi i och för sig fria att ha vilket lagstiftning vi vill, men då måste man också ställa sig frågan om det är rimligt att ha det eller om det ska likna den lagstiftning vi har för polisen.

Kan försena utredning
Under Trygghetskamerans dag berättade Susanne Kaevergaard också att regeringen utlovat att det kommer tas fram tilläggsdirektiv för utredningen av svenska kameraövervakningslagen med anledning av EU-reformen.

– Möjligen kommer de här tilläggsdirektiven att innebära att vi får en något förlängt utredningstid. Det beror på att andra statliga utredningar som vi måste samråda med har kommit igång senare än vår utredning.