2013-02-20

Ett av tre butiksrån klaras upp av polisen

Polisen gör relativt omfattande utredningsinsatser vid butiksrån och många brott klaras upp jämfört med andra brott. Däremot finns det delar av utredningsarbetet som skulle kunna förbättras — exempelvis skulle fler vittnen kunna höras och fler brottsplatsundersökningar genomföras. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå).
I den nya studien Polisens utredningar av butiksrån har Brå undersökt polisens arbete vid utredningar av butiksrån. Studien visar att polisen vidtar betydligt fler åtgärder i utredningar av butiksrån jämfört med utredningar av andra brott som Brå granskat.

Omkring 30 procent av de anmälda butiksrånen klaras upp. Det är en förhållandevis hög uppklaringsnivå jämfört med andra så kallade brott mot person.

– Den höga personuppklaringen är ett tecken på att polisen är framgångsrika vid utredningen av butiksrån, särskilt om man överväger att gärningspersonen oftast är okänd vid början av utredningen. Men studien pekar också på att det finns möjligheter för polisen att ytterligare öka uppklaringen, främst genom förändringar i utredningsarbetet, säger Madeleine Blixt, utredare på Brå.

Det är viktigt att man så tidigt som möjligt talar med de utsatta i personalen, vittnen och andra personer. I 98 procent av butiksrånen i studien har utsatt personal hörts, vilket är en mycket stor andel. å andra sidan har man i fem procent av de nedlagda ärendena inte förhört eller intervjuat utsatt personal.

– Den största förbättringspotentialen tror vi finns i arbetet med vittnesförhör. I studien konstaterar vi att det i sex procent av de nedlagda ärendena finns lösa trådar när det gäller ögonvittnen. Dessutom förekommer det att andra vittnen inte hörts trots att det enligt vår bedömning varit möjligt, säger Madeleine Blixt.

Undersökningen av brottsplatsen är en annan faktor som kan förbättras för att öka personuppklaringen vid butiksrån. Genom att oftare säkra dna på brottsplatsen och analysera material från kameraövervakning ökar man möjligheten att höja personuppklaringen. Att stänga av butiken, eller relevanta områden, direkt efter rånet och att se till att personal finns tillgänglig för en teknisk brottsplatsundersökning är två andra områden där det går att göra förbättringar.

I omkring två tredjedelar av utredningarna finns enligt Brås bedömning så kallade lösa trådar. Det är till exempel vanligt att polisen inte använt hund för att söka efter spår och gärningspersoner, vilket kan bero på bristande resurser. Det förekommer också i de nedlagda ärendena att polisen inte följer upp inkomna tips — utan att motivera varför. Den sortens tips kan följas upp i ett senare skede när utredande personal har möjlighet. En annan lös tråd i de granskade utredningarna är att det inte har gjorts en dokumenterad analys av inspelat materalet från kameraövervakning.

– över huvud taget är dokumentationen i polisens utredningsakter många gånger knapphändig och skälen till att man beslutat att inte vidta olika åtgärder framgår mycket sällan. Vår bedömning är att det finns potential att både utveckla och förändra sättet att dokumentera i samband med brottsutredningar, säger Madeleine Blixt.

Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng