Morgan Johansson diskuterade hur den förändrade hotbilden påverkar larmkedjan och organisationer och aktörer kopplade till krisberedskap.

– I år känns det kanske viktigare än någonsin att samlas för att diskutera hur vi kan bli ännu bättre när det gäller vår beredskap för att möta olika typer av hot, sa han.

Han inledde med att tala om lärdomarna från terrorattacken på Drottninggatan den 7 april i fjol.

– Det finns all anledning att gå igenom varje skede som hände den dagen och hur vi hade förberett oss. Jag tror att den allmänna bilden som svenska folket har av den 7 april var att vi var förhållandevis väl förberedda och klarade av situationen trots att det var oerhört svårt.

Nyttiga övningar
Morgan Johansson menar att samverkan verkar ha fungerat bra och dessutom greps gärningsmannen förhållandevis snabbt. Han anser att det finns två tydliga lärdomar att dra av terrorattacken. Den ena handlar om vikten av att hålla regelbundna övningar för krisartade scenarier som kan inträffa.

– Även på regeringsnivå har vi övat under den här mandatperioden, ett par tre gånger per år faktiskt. I det där akuta skedet var det oerhört nyttigt att ha gjort den där typen av övningar och förberett sig på det. Och likadant föreställer jag mig att det var för alla som var på plats ute på gatan och i sjukvården, att man har det där i ryggraden, sa han.

Den andra lärdomen menar Morgan Johansson handlar om hur det svenska folket reagerade med solidaritet snarare än misstro efter terrordådet och erbjöd främlingar skjuts och husrum.

– Det är en oerhört fin erfarenhet att bära med sig mitt i allt det här eländet. Ett folk som reagerar på det sättet kan man egentligen aldrig kuva.

Rusta för framtida kriser
För att klara av framtida kriser anser Morgan Johansson att det behövs en stark grundstruktur i sjukvården, polisen, räddningstjänsten och andra verksamheter som hanterar akuta situationer.

– Man kan inte tro att man ska kunna hålla de här verksamheterna på sparlåga år efter år och ändå tro att de ska kunna klara krissituationer, så fungerar det inte. Ska man klara krisdagarna, då måste man också ha marginaler på vardagarna, alltså alla dagar då det inte är kris.

Han menar att det lyckligtvis fanns ganska god tillgång på resurser under fredagseftermiddagen som terrordådet inträffade, men att det inte alltid är så.

– Nästa gång vi drabbas av terrordåd eller någon annan kris kan det mycket väl vara så att det handlar om en annan tidpunkt då vi har mycket lägre bemanning för sådant som verkligen måste fungera.

Flera utredningar
Under 2018 kommer flera intressanta utredningar presenteras, bland annat huruvida SOS Alarm ska vara ett bolag eller en myndighet. En annan handlar om hur alarmeringstjänsten ska kunna samordnas på ett bättre sätt så att SOS Alarm, polis, räddningstjänst och ambulans kan dela information med varandra mer effektivt och använda geografiska data på ett enhetligt sätt (de använder i dag geodata med olika referenssystem).

– Det måste finnas ett gemensamt kartsystem så man enklare kan hitta dit man ska. Det uppdraget har också utredarna att se över, sa Morgan Johansson.

Den 1 mars redovisade MSB och Trafikverket sitt förslag på en ny kommunikationslösning som ska ersätta Rakel. I höst ska regeringen fatta ett inriktningsbeslut i frågan.

– Rakel betydde mycket när det kom men det är också helt uppenbart att det inte räcker för de moderna behov som vi har i dag. Vi behöver till exempel i ökad utsträckning ha en förmåga att kunna skicka bilder och filmer, tyngre digitala material fram och tillbaka till varandra, sa han.

Kommunikationslösningen är en mångmiljardinvestering och det kommer ta år innan den är i drift och det gäller att se till att det blir säkert, både ur driftsynpunkt men också så att utomstående inte kan attackera och ta sig in i systemet, menade Morgan Johansson.

Skärpta straff
Han betonade även blåljusutredningen – som i januari kom med ett förslag om ett nytt brott kallat blåljussabotage ska införas i brottsbalken. Till det räknas förutom attacker mot blåljuspersonal även attacker mot deras fordon och materiel. Straffet föreslås bli upp till fyra års fängelse och i grova fall upp till livstids fängelse. Straffet för grovt våld eller hot mot tjänsteman föreslås också skärpas.

– De som arbetar med att hjälpa andra förtjänar samhällets fulla stöd och respekt. Och därför tål jag inte när kriminella ger sig på polisen, räddningstjänsten, ambulans eller andra som utför livräddande uppgifter när de är ute på sina utryckningar, sa Morgan Johansson.

Blåljusutredningen fortsätter att beredas och väntas nå riksdagen före valet i höst.