Konsekvenserna av elavbrott blir allt svårare när allt mer i vår vardag är elberoende. Det gör i sin tur elförsörjningen till ett allt mer prioriterat mål för antagonistiska handlingar – i form av cyberattacker, terror eller rena krigshandlingar.

– I konfliktområden ser vi allt oftare angrepp på icke militära objekt som el-och vattenförsörjning med målet att skada civilbefolkningen, säger Annica Waleij, första analytiker vid FOI som genomfört utredningen Konsekvenser av energibortfall på samhällets funktionalitet och civilbefolkningens hälsa i samarbete med Louise Simonsson och Birgitta Liljedahl.

Dyrt för industri
I arbetet gjort inom ramen för ett projekt finansierat av Försvarsdepartementet, studerades konsekvenserna av kortare och längre elbortfall, framförallt hur de påverkar människors hälsa. Effekterna av internationella avbrott som det efter tsunamin i Japan, flera stora elavbrott i Nordamerika och elbortfallet efter orkanen Maria i Puerto Rico har studerats. Även svenska elavbrott, bland annat avbrottet i Kista 2011 och avbrotten efter stormen Gudrun 2005 beskrivs liksom konsekvenser av elavbrott i konfliktområdena i Ukraina, Kosovo och Syrien.

Studien visar att kortvariga avbrott kan bli dyrbara för industrin och ställa till problem med banktjänster, internet, belysning, hissar, kollektivtrafik och mobiltelefoni. Effekterna på folkhälsan är däremot begränsade.

– Svenska sjukhus har reservkraftanläggningar, dock kan hemsjukvården få problem. Äldre bor numera hemma så länge som möjligt, och hemmen har ingen reservkraft till elberoende utrustning som larm, lyftar och utrustning för andningshjälp, säger Annica Waleij.

Vid längre elavbrott hårdnar trycket på samhället. Mat kan bli förstörd, distribution av livsmedel blir ett problem och vattenbrist kan skapa svårigheter att upprätthålla personlig hygien. På sjukhusen kommer livsviktig vård att kunna upprätthållas med hjälp av reservkraft, men andra funktioner får stängas ner.

Och även om elbortfall inte direkt dödar noteras flera fall av indirekta dödsfall – exempelvis i form av fallolyckor eller kolmonoxidförgiftning efter eldning inomhus.

Psykisk ohälsa
Vid långvariga avbrott kunde forskarna se ett troligten underskattat hälsoproblem – psykisk ohälsa.

– Ångest, oro och vissa fall även en högre självmordsfrekvens, säger Annica Waleij.

Däremot ökade inte brottsligheten i någon större omfattning, trots minskade möjligheter att låsa och larma, med undantag för Puerto Rico.

Utredningen avslutas med några generella rekommendationer.

– Framförallt att det gäller att ha god planering inför ett elavbrott, exempelvis måste vården och andra samhällsviktiga verksamheter veta vad den ska stänga ner och vad som ska försörjas av reservkraft. Sedan handlar det om en väl dimensionerad reservkraft med en bra bränsleförsörjning, säger Annica Waleij.