En människorättsgrupp med Ed Bridges i spetsen menar att polisens ansiktsigenkänning orsakade honom oro och han tog saken till domstol. Court of Appeal biföll tre av de fem punkterna som väckts i överklagandet. Domstolen menade att det inte fanns någon tydlig vägledning om var automatisk ansiktsigenkänning kunde användas och vem som kunde sättas på en bevakningslista, en bedömning av dataskydd var bristfällig och polisen vidtog inte rimliga åtgärder för att ta reda på om programvaran var snedvriden när det gäller att identifiera personer med olika kön och etnicitet.
Ed Bridges ansikte blev scannat när han julhandlade i Cardiff 2017 och vid en lugn anti-vapen-demonstration 2018. Han menar att hans mänskliga rättigheter kränktes när hans biometriska data analyserades utan hans vetskap eller samtycke.
Polisen i South Wales har använt automatisk ansiktsigenkänning sedan 2017, främst vid stora idrottsevenemang, konserter och liknande. Polisen menar att Ed Bridges aldrig varit en eftersökt person och att han inte funnits på någon bevakningslista. Polisen uppger också att tekniken lett till att 61 personer arresterats för olika brott inklusive rån, våldsbrott och stölder.
Enligt BBC kan domen påverka även andra brittiska polisstyrkors användning av ansiktsigenkänning och den väcker efterfrågan på ett tydligare reglemente för hur tekniken ska få användas.