I studien har forskarna bevistat ett 40-tal rättegångar i tre städer och samlat på sig ett stort material. Målen har handlat om "gaturelaterad" brottslighet som våldsbrott, narkotikabrott eller stölder. De åtalade har främst varit unga personer. Forskarna har observerat gester, tonläge hos svaranden och hos domstolens övriga aktörer. De har studerat själva domstolsritualen samt intervjuat vittnen och anklagade. Studien påbörjades 2013 och halvvägs in i arbetet börjar artiklar publiceras och mönster skönjas.

Tolkade förhör källa till missförstånd
Ett av de tidiga resultaten härrör från 18 tolkade förhör vilka forskarna analyserat. Sociologen Torun Elsrud, som medverkar i projektet, finner dem problematiska:

– Vi märker att tolkningen ofta leder till missförstånd. Ibland beror det på grammatiska skillnader i språken. Men också att tolkarna tolkar mer aggressivt och till och med gör egna tillägg av typen: ’Nu måste du berätta sanningen’, säger han.

Det förekommer också rena felöversättningar. Tolken kan ha översatt: "Varför skulle jag göra det?" när den tilltalade egentligen sagt: "Jag vet inte, jag var inte där den kvällen". Tolkningen är mer konfrontativ än den tilltalades utsaga.

Det händer också att rättens ordförande stressar på och begär att tolken ska översätta simultant. Eller att en åklagare kan vägra sakta ner trots att tolken begär det. Allt detta ökar risken för missförstånd, vilket äventyrar rättssäkerheten.

– Vi ser hur vittnen blir tystare och tystare under förhörets gång, särskilt under antagonistiska förhör. Det byggs upp en frustration av känslan att inte bli förstådd. Det man själv tycker är viktigt utelämnas, Philip Lalander, professor i socialt arbete, som leder studien.

Domstolen främmandegör
Underläget kan förstärkas av domstolens egna tendenser att göra de tilltalade till främlingar. Forskarna talar om "kulturalisering" som till exempel sker när åklagaren säger: "Nu är ni i Sverige och då är det svenska regler som gäller" till en tilltalad som varit i Sverige i 30 år. Eller att ett expertvittne från polisen talar om en etnisk grupp som en "flock".

I många av de rättegångar som forskargruppen undersökt saknas teknisk bevisning. Istället är det trovärdighetsbedömningar som väger tyngst. Frågan är hur den eventuella särbehandlingen syns i domarna.

– Det vet vi inte än. Det ska vi undersöka under nästa fas av projektet, säger Philip Lalander.

Forskningen ska pågå fram till 2016 med ett starkare fokus på hur föreställningar om kön och ålder förhandlas i rätten. I projektet medverkar även juristen och rättssociologen Annika Staaf.