– På många sätt har utvecklingen varit positiv inom polisens arbetsområden. Brottsligheten i samhället har minskat och tryggheten ökat och det är fler som har förtroende för polisen. Polisen arbetar mer med brottsförebyggande insatser och har därmed också blivit mer synlig, säger Stina Holmberg, enhetschef på Brå.

ökade svårigheter att klara upp vardagsbrotten
Brottsuppklaringen har dock inte ökat. Brås slutsats är att det delvis kan förklaras av att förändringar skett som försvårat polisens arbete med att klara upp den stora mängden vardagsbrott. Antalet anmälda brott har ökat samtidigt som fler läggs ner på grund av så kallad förundersökningsbegränsning. Domstolarnas krav på teknisk bevisning uppfattas också ha blivit högre, liksom antalet serviceuppgifter som tidsmässigt konkurrerar med arbetet att klara upp brott.

Men förutsättningarna att klara upp brotten har också försämrats på grund av sådant som polisen själv styr över. Till exempel har de extra resurser, som tillkom till följd av satsningen, inte lagts på arbetet med att klara upp mängdbrott, utan på specialisttjänster av olika slag. Antalet tjänster för att utreda vardagsbrott har inte ökat. Det datasystem (PUST) som polisen införde under perioden, men som sedan lades ner, gjorde också att det tog längre tid än tidigare att registrera anmälningar och utredningsinsatser.

Försöksprojekt visar att uppklaringen kan höjas
Men Brå visar också att uppklaringen kan förbättras med nya arbetssätt.

– En stor del av brotten går inte att lösa – men det finns en förbättringspotential. Det framkommer i det försöksprojekt som vi drivit tillsammans med polisen på Norrmalm. Förbättringarna uppnåddes genom att poliserna på fältet arbetade i team med utredarna på kontoret. Utredarna blev bättre på att ge feedback och vägledning till patrullerna i det inledande utredningsarbetet på brottsplatsen. Utredarna blev i sin tur bättre genom ett nära samarbete med åklagaren. Andelen uppklarade brott ökade från 38 till 46 procent, säger Anna Eksten, utredare på Brå.