2011-07-14

"Bra med tydligare spaningsregler"

Datainspektionen anser att det är bra med tydligare regler för hur polisen får använda dolda spaningsmetoder i förundersökningar och underrättelseverksamhet, men ser dock behov av vissa förändringar och förtydliganden i lagförslaget.
Polismetodutredningen har på uppdrag av Justitiedepartementet tagit fram ett lagförslag för hur polisens i förundersökningar och underrättelseverksamhet ska få använda spaningsmetoder som infiltration, provokativa åtgärder och tekniska spaningshjälpmedel som dolda kameror, kroppsmikrofoner och positionsbestämning.

Datainspektionen har granskat lagförslaget och ställer sig generellt positivt till det.

– En tydligare reglering för den här typen av spaningsmetoder ökar rättsäkerheten och förstärker skyddet för den personliga integriteten. Men det hade varit bra om utredningen hade innehållit en analys och bedömning som visar att polisens spaningsmetoder väger tyngre än integritetsskyddet, säger Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund.

Lagförslaget utesluter inte att polisen kan få använda andra potentiellt integritetskänsliga spaningsåtgärder med stöd av annan lag, som exempelvis polislagen. Datainspektionen anser att det är en brist att den föreslagna regleringen inte täcker alla tänkbara spaningsåtgärder.

När polisen idag begär tillstånd att använda så kallade hemliga tvångsmedel, som exempelvis dold kameraövervakning och buggning, får ett offentligt ombud representera den som ska övervakas. Ombudet ska lyfta fram omständigheter till skydd för enskildas integritet för att på så sätt öka rättssäkerheten vid tillståndsprövningen.

Till skillnad från utredningen anser Datainspektionen att systemet med offentliga ombud även ska gälla för de mer ingripande spaningsmetoderna som lagförslaget omfattar. Myndigheten vill också se en noggrannare precisering av vilka typer av spaningsåtgärder som är "särskilt ingripande" och hur tillståndsprövningen av dessa åtgärder ska gå till.

Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng