Björn Eriksson noterade att det finns ett starkt folkligt stöd för kameraövervakning.

– Det är också intressant att notera att den folkliga opinionen långsiktigt brukar slå igenom. Men det ligger ju i juridikens karaktär – och den är klok – att det sker en slags fördröjningseffekt. Man springer inte före med lagstiftningen utan det mognar fram.

Han menade också att även vetenskapen har börjat svänga i frågan om säkerhetskamerors effekter.

– I den vetenskapliga världen, bland kriminologer och annat, har det väldigt länge funnits ett starkt motstånd mot kameraövervakning. Jag noterar bara att vetenskapen på något vis börjar uttrycka sig annorlunda. Jag noterar att de fortfarande ibland hävdar att vissa brott begås oberoende av kameror, exempelvis passionsbrott och fyllebrott. Men man pratar allt mer om de brottsförebyggande effekterna.

Teknik möts ofta med skepsis
Björn Eriksson berättade att ny teknologi inom brottsbekämpning ofta möts med skepsis.

– Går ni tillbaka till 1800-talet då var ju den stora frågan egentligen: hur är det med obduktioner? är det rimligt och rättfärdigt att man skär i människor när man försöker lista ut det ena eller det andra? Det är väl ändå tveksamt, ska man tillåta det?

Ett senare exempel är när fingeravtryck började användas för att identifiera brottslingar.

– Tror ni detta passerade opåtalt i den allmänna debatten? Ingalunda! Det var en stor debatt om huruvida detta var integritetskränkande.

Han beskrev sin tid som rikspolischef när DNA-tekniken började komma.

– Jag var oförsiktig nog att lägga ett förslag: Skulle man inte kunna få använda det där genom att upplägga ett DNA-register? Man reste sig upp och sa: Fullständigt vansinnig idé! Så småningom gick det att släpa fram ett beslut om att riktigt grovt dömda brottslingar, deras DNA fick man ta, men inga andras. Idag kan man ju inte öppna en tidning utan att det står: DNA-teknik. Det är intressant att koppla in kameraövervakning i den här bilden, sade han.

Förskjutna balanspunkter
Enligt Björn Eriksson kommer detta leda till en förskjutning av balanspunkten mellan integritet och kameraövervakning.

– På de områden där risken för brott är hög kommer man att ha en mer förlåtande inställning till kameraövervakning. För att ge exempel: akutsjukhus, resecentrum och andra platser av den typen.

Han menade också att det är viktigt att diskutera frågorna i tid.

– Jag tror också att många kloka politiker kommer att säga så här: “Det är bättre att försöka skjuta den där balanspunkten så att det blir bättre nu än att vänta för då är risken att det går alldeles för långt åt andra hållet". Om det skulle ske två terrordåd kanske vi får ett samhälles som vi överhuvud taget inte vill ha om vi inte pratar om de där frågorna i tid.

Bildmaterialet viktigt
Enligt Björn Eriksson framhöll att kameraövervakningslagen bör ta fasta på bildmaterialet snarare än säkerhetskamerorna i sig.

– Plåtlådan är ointressant! Trots det har lagstiftningen envisats med att reglera hur den ska se ut, var den ska sitta och vart den ska var vinklad. Den intressanta frågan är: vem tar vara på bilden? Hur tar man del av bilden? Och allting som rör detta.

Han berättade också att han tror att lagen kommer se ut på detta sätt i framtiden.

– Jag tror att man kommer att komma fram till att bilden är det centrala. Vem som tar emot bilden är ju av viss betydelse. är det poliscentralen under väldigt trygga omständigheter under krypterad trafik som gör att det är omöjligt för någon annan att titta på det eller är det någon annan som tar emot den här bilden? Kraven på bildmottagning tror jag kommer bli en väldigt stor fråga framöver.

ökade beviskrav
De höga beviskraven är också ett skäl för kameraövervakning.

– Så fort teknologin går framåt så stiger beviskraven i domstolen, sade Björn Eriksson.

Han berättade att han tror att det i framtiden kommer finnas en större möjlighet att använda bilder från kameror och att polis i framtid kommer att få andra möjligheter att publicera bilder när de letar efter en brottsling.

– Det är ytterligare sådana här instrument man kommer och behöva för att klara de här högre beviskraven.

Lagen blev inte som det var tänkt
Enligt Björn Eriksson sammanfaller utfallet av kameraövervakningslagen som infördes 2013 inte med syftet med lagen.

– När jag var med och pratade med politiker på den tiden trodde de att det kom en kameralag som klarade av väldigt mycket av det som vi idag ser är problematiskt med lagen. Det blev alltså en lag som politikerna inte riktigt menade.

Detta tror han var skälet till att lagen nu utreds på nytt.

– Det är mycket ovanligt inom statsförfattningen att man börjar revidera en nyskriven lag. Man brukar vänta ett tag så att felen syns i all sin tydlighet.