2016-03-09
85 000 drabbades av id-kapningar under 2015
Anders Olofsson, polisens Nationella Bedrägericentrum och Lotta Mauritzson, ansvarig för rådgivning på SSF.
Större risk för skötsamma
På frågan hur orolig man behöver vara för att råka ut för detta svarar han med viss galghumor:
– Risken är väldigt liten om du saknar fast inkomst, har betalningsanmärkningar, är allmänt misskötsam och har svårt att få krediter... Däremot finns det en risk för den som har ordnad ekonomi och anses kreditvärdig. Och tyvärr finns det inga riktigt effektiva sätt att skydda sig helt ännu, säger Anders Olofsson, i senaste numret av tidningen Tryggare Samhälle.
Han utvecklar resonemanget och pekar på det svenska samhällets relativa öppenhet där det till exempel är lätt att ta fram personuppgifter via myndigheter som Skatteverket och Kronofogden.
Anders Olofsson beskriver ett fall där "en hel trappuppgång" i en välbärgad bostadsrättsförening kartlades och råkade ut för id-kapningar med påföljande bedrägeriförsök. Ett annat exempel är från näringslivet där en komplett bolagsstyrelse råkade ut för en liknande attack.
Oseriösa försäkringsskydd
Medvetenheten och kunskapen om id-kapningar är högst varierande bland svenskarna. Det gör att det finns en marknad för företag som erbjuder skydd mot id-kapningar.
– Tyvärr är inte alla företagen seriösa. Det kan vara försäljare som påstår att "Du är i farozonen. Ditt personnummer finns ute på internet". Den typen av påståenden ger en falsk bild, säger Anders Olofsson och förklarar att de flesta personnummer går att få tag på̊ via internet.
även Lotta Mauritzson, ansvarig för rådgivning på SSF, tycker att konsumenter bör vara "försiktigt skeptisk" till de erbjudanden om skydd och tilläggsförsäkringar mot id-kapningar som erbjuds.
– Rådet är att ordentligt läsa igenom vad som erbjuds och vad det kostar. De allra flesta vanliga hemförsäkringar ger ett rätt bra skydd, säger hon till Tryggare Samhälle och pekar på att åtminstone 70 procent av hemförsäkringarna numera även inkluderar någon form av ID-skydd.
Hela artikeln finns i senaste numret av tidningen Tryggare Samhälle, tillgänglig som e-tidningen här: https://www.tryggaresamhalle.se/Uniflip/1-2016/index.html