2012-02-24

550 000 larmsystem måste uppgraderas

I dag används vanligen det publika trådbundna nätet för larmöverföring, men även GSM är ofta förekommande. Men den kraftigt ökande trafiken via GSM gör att framkomligheten för larm blir problematisk. Det finns även frågeställningar kring tillförlitligheten för det publika trådbundna nätet, framför allt på sikt. Larmet skickas – men kommer det fram som det ska? Och varför används inte IP för larmkommunikation i högre utsträckning?
De senaste åren har det skett en drastisk förändring – mobiltrafiken ökar kraftigt medan den fasta telefonin minskar. Teleoperatörerna har sedan länge anpassat sig till denna förändring och investerar i de mer lönsamma och snabbväxande mobilnäten – inte i det analoga telenätet.
I dag finns det cirka 550 000 larmanläggningar i Sverige och ungefär 95 procent av larmen går på något sätt genom det analoga nätet. En del av dem via GSM.
Riskfyllt med GSM
Teleoperatörernas förändringar i det analoga telefonnätet och komprimering av bandbredden i GSM-näten gör att vissa larm inte kommer fram. Andra kommer fram, men larmcentralerna kan inte se varifrån de kommer. Nu höjs röster för att övergången till IP-baserad larmkommunikation måste gå fortare. Experter från både Telia och Telenor anser att GSM-tekniken är olämplig för larmkommunikation.
– Mitt råd är att gå över till datatrafik, det vill säga IP-larm. Det är en bättre lösning än att köra data över en ljudkanal, säger Tommy Ljunggren, utvecklingsansvarig för det mobila nätet i Norden och
Baltikum på Telia Sonera.
ännu mer kritisk till GSM är Peter Sääv, försäljningsdirektör på Safetel.
– Det såldes cirka 15 000 till 20 000 analoga GSM-sändare under 2011, som vi alla vet fungerar dåligt och i värsta fall inte kommer att fungera alls. Likt förbannat säljer och installerar branschen och går därifrån med gott samvete, säger han.
Halvering av bandbredden
I slutet av 2008 fick Peter Sääv reda på de stora förändringar som har gjorts i telenätet. Han menar att problemen därefter har ökat.
– Man trodde att larmöverföringen skulle fungera i GSM-näten. Vi har olika larmprotokoll, till exempel Robofon, Contact ID och SIA. Branschens företag har konstaterat att SIA 3 är svårt att föra över via GSM-nätet och istället valt att använda sig av Contact ID. Inte förrän i mitten av 2011 blev vi medvetna om att operatörerna gör stora förändringar över GSM-nätet, mycket på grund av att smartphone-användarna har ökat och behöver mer utrymme för den digitala överföringen i näten.
Det han syftar på är "half rate", vilket innebär att operatörerna komprimerar talkanalen och halverar bandbredden i GSM-nätet när belastningen blir stor på en basstation. Tal går igenom, men när andra saker ska föras över, som till exempel larm, är det inte säkert att det går igenom.
– Half rate-fenomenet ökar mer och mer och då är konsekvensen att även protokoll som Contact ID får problem att kommunicera analogt via GSM-nä t en. Larmsändaren kan se ut att fungera på rätt sätt, den kan ha kontakt med nätet och allt är frid och fröjd men trycker man till exempel på överfallslarmet så kommer det inte fram. Vågar vi verkligen ha kritiska larmöverföringar som ska förlita sig på slumpen, frågar han sig.
även Torbjörn Ferndahl, sälj- och marknadschef på Multicom Security, är kritisk till larmkommunikation via GSM.
– Man ska inte skicka modemsignalering över GSM-nätets talkanal och definitivt inte larmkommunikation. Det är en stor risk att larmet inte kommer fram på ett bra sätt, säger han.
Provlarm kan ge falsk trygghet
Fredrik Tibblin, Key Account Manager för M2M/Telematics på Telenor, menar att det helt enkelt uppstår en osäkerhet om man tar ett fastnätsoptimerat larm som har fungerat och lyfter över det i mobilnätet utan att göra någon justering.

– De larmprodukter som finns ute har ju haft ett arv av det fasta nätet. Alla larm gick genom det fasta nätet tidigare. Teknikstandard och lösningar är framtaget efter det. När man sedan lyfter över det till mobilnätet och inte anpassar parametrar och inställningar i larmlösningen efter mobilnätens tekniska krav kan osäkerhet uppstå. Man använder olika codecar och delar som fungerade väl för tal, men via tonöverföring kanske samma larm som gick igenom i det analoga nätet inte fungerar i GSM-nätet, säger han.
Problemet är att belastningen på GSM-nätet varierar. Om nätet har en låg belastning vid provlarmning kanske GSM-larmet går fram och användaren kan invaggas i en falsk trygghet.
Analoga nätet digitaliseras
Peter Sääv menar att problematiken inte bara omfattar larm via GSM, utan även annan analog larmöverföring. Han hävdar att larmöverföring över det analoga nätet blir allt mer problematiskt, dels för att kopplingsstationerna försvinner på grund av att det är dyrt att underhålla och reparera, men också för att larmen måste ta olika vägar, beroende på att det analoga nätet har blivit "digitalt".
– Kommunikationen går olika vägar. Redan i första kopplingspunkten kan signal en konverteras till digitalt , sedan transporteras den med ettor och nollor till nästa och där kan den bli analog igen. Den anpassas för att inte ta mer utrymme än vad som behövs. Processen gör att det blir en stor risk att larm inte presenteras på rätt sätt. När det kommer fram till larmcentralen kan det ha blivit så förvrängt att larmcentralen inte vet varifrån det kommer och vad det är. Konsekvensen av det blir att det inte blir någon åtgärd hos kunden. Telenätet är inte analogt längre, det är digitalt, säger han.
Tusentals larm fungerar inte
Det råder dock olika uppfattningar om hur problematiskt det här är för larmkommunikationen.
– Problemen ökar men det är inte akut i dagsläget. På sikt tror jag att man måste gå över till IP, men det är inte problemfritt heller, säger PerMartin Hedström, produktchef för automatlarm på SOS Alarm, som medger att SOS Alarm har problem med enskilda larmanläggningar.
– Personligen tror att jag det finns tusentals larmanläggningar som har slutat fungera för flera år sedan men kunden vet inte om det eftersom larmet inte är övervakat och han saknar rutiner för provlarm. Kunden kommer att upptäcka att det har slutat fungera först när det händer en skarp incident. Det är väldigt allvarligt, säger han.

Inga kända problem
Torbjörn Ferndahl menar att problemet med icke fungerande larmöverföring över det publika telenätet är begränsat.
– Multicom använder ett privat nät helt avskilt från telenätet och där finns inte dessa problem alls. Men det finns ett dilemma när man skickar larmkommunikation via vanliga telenätet. än så länge har jag inte hört om något konkret fall där det har ställt till problem, larmen kommer generellt sett fram genom att larmanläggningen ringer upp ett antal gånger. Sedan finns det säkert tillfällen där larmet inte har gått fram men det är det ingen som vill berätta om av naturliga skäl.
Däremot tror han att det kommer att bli ett allt större problem i framtiden om ingenting görs.
– Som enskild installatör behöver man inte börja springa runt och uppgradera sina anläggningar i morgon. Däremot är det klokt om installatören passar på att uppgradera när han är ute och gör en revision på anläggningen för att undvika framtida problem.
Osäkra trygghetslarm
När det gäller det analoga telenätet finns inget beslut om nedsläckning. Telia Soneras informationsansvarige Björn Berg menar att kopparnätet kommer att finnas kvar under många år framöver. Däremot har Telia ett pågående projekt som varar fram till 2016 som innebär att 50 000 kunder ska erbjudas andra alternativ än fast telefoni via kopparnätet och en miljon telestolpar kommer att försvinna.
– Det finns ungefär 160 000 trygghetslarm i dag och de ökar hela tiden. Många äldre bor kvar hemma även om de börjar bli skröpliga och det är kommunernas ansvar att ta hand om trygghetslarmen, säger Björn Berg.
– När vi får fel på en kundförbindelse långt ut i nätet har vi tre till fem dagars felavhjälpnng på det. Kommunerna måste fundera på vad de ska göra när det ligger nere.
Björn Berg menar att ungefär hälften av landets kommuner har förstått problematiken.
– De är kunniga och pålästa men tyvärr finns ett stort antal som inte förstår, som inte har funderat och tagit till sig de här bitarna. Vi är ute i kommunerna och informerar och försöker få dem att tänka över det här och hur det ska hanteras.
Larmcentralernas ansvar
Larmens funktion är naturligtvis inte bara en fråga för kommunerna och andra användare av säkerhetssystem. även säkerhetsbranschen har ett ansvar, menar Peter Sääv på Safetel, som ser larmcentralernas roll som primär i sammanhanget.
– Om en larmcentral har 60 000 kunder anslutna och vet att kanske 55 000 av dem kan ha eller kommer att få problem med sin larmkommunikation och larmcentralen inte har berättat det för sina kunder, då skulle jag som kund uppleva en stor förtroendesvacka för den larmcentralen, säger han och utvecklar sitt resonemang.
– Jag kan inte säga att 95 procent har problem, men jag kan säga att de kommer att få problem. Säg att det finns 550 000 anläggningar som måste byta larmkommunikation inom fem till tio år. Vi pratar om ett byte av 50 000 larmanläggningar per år. Det finns knappt tillräckligt med folk som kan göra det och det blir inte bättre av att branschen försöker dölja eller fördröja det.
Operatörens ansvar
Peter Sääv menar att det inte finns någon som tar ansvaret f ör larmkommunikationen. Teleoperatörerna säger att de tar ansvar för talkommunikationen, men aldrig för någon form av protokoll.
– Det är bara en slump om larmen kommer fram. Men teleoperatörerna går inte ut massmedialt och säger att larmöverföringen inte fungerar på grund av att de själva har gjort förändringar i sina nät. De har inget intresse av det. Det är vi i branschen som måste informera våra kunder om att det krävs att vi gör något för att säkra upp kommunikationen. Det kan finnas kunder som har betalat för larmöverföring i flera år som egentligen aldrig har haft någon.
Sääv menar att branschföreningen Swelarm borde ta ett större ansvar.
– I Swelarm sitter de stora larmcentralerna i samma förening men ingen av dem vågar säga att vi bör sluta med analog larmkommunikation eftersom det inte fungerar.
Larminstallatörernas ansvar
Per-Martin Hedström på SOS Alarm menar å sin sida att kunskapen hos installatörerna ofta är bristfällig. När ett provlarm inte kommer fram på första försöket utan kanske på tredje eller fjärde försöket så händer det att installatören nöjer sig med det.
– Det är ett av de största problemen. Risken är då stor att larmöverföringen bara fungerar en av fyra gånger. Då får du faktiskt ta diskussion med kunden och säga att du måste hitta en annan lösning, men den dialogen tar inte installatörerna. Det är ett branschproblem, säger Per-Martin Hedström.
Torbjörn Ferndahl betonar att om man inte har en övervakad larmöverföringstjänst så har man heller ingen kontroll på själva förbindelsen.
– Säg att en slutkund köper en larmanläggning för 200 000 kronor, sedan tillkommer serviceavtal med kostnad för larmcentral och väktare. Kommunikationen från den här anläggningen kostar några hundralappar, men den bryr du dig inte om. Fungerar inte den så spelar det ingen roll hur bra den lokala larmutrustningen är.
övergång till IP
Att även larm kommer att förmedlas via IP är en självklarhet för alla. Men när? Torbjörn Ferndahl tror att en viktig anledning till att övergången till IP tar tid är att säkerhetschefer har varit skeptiska till att "släppa in IP i sitt säkerhetssystem". En annan är att centralapparaterna inte har gått över till IP-världen.
– Det är ett analogt modem som är den primära vägen att skicka ut informationen på. Du måste ta det analoga och göra om det till IP och den världen är inte helt perfekt. Det finns en utmaning i att gammal teknik ska göras om till ny teknik, och det finns alltid en risk med den typen av konverteringar, säger han och förklarar därmed att IP rakt igenom hade varit att föredra.
– Det finns ett antal aktörer som erbjuder bra lösningar som ofta dessutom är billigare än de analoga. Kör man en IP-lösning oavsett om den går över det fasta nätet, GPRS, 3G eller annat mobilt IP-nät så utnyttjar du en transportteknologi som kommer att finnas kvar i framtiden.
Johan Holmström, affärsutvecklingsansvarig för Dualtech, ser inte bara målet med säkra larm som drivkraft för IP-larm, utan kundnyttan i stort.
– Tittar man på varje part för sig så är det självklart varför man ska gå över till IP. Kunderna får en högre säkerhet, de sparar pengar och får ett effektivt verktyg för riskhantering, säger han, väl medveten om att man får räkna med en omställningstid.
– Vissa installatörer har för dålig kunskap om IP, men det gäller även vissa slutkunder. De har också en resa att göra med nya parametrar och nya processer, säger han.

Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng