Temaredaktörer: Lennart Alexandrie & Henrik Söderlund

Larmsystem i en IoT-värld – hur effektiv är tekniken? Det var rubriken för ett välbesökt seminarium på Sectech i Stockholm där flera branschexperter deltog.

John Väyrynen är affärsområdeschef på Teletec Connect och även om branschen visserligen är konservativ med regelverk där produkterna ska godkännas så menar han att det sker ganska mycket.

– Aktörer som utvecklar en öppen plattform blir kompis med andra aktörer och teknikutvecklare som de suger in i sin plattform, och i plattformen finns det jättestora fördelar både som användare och som installatör/integratör att digitalisera sin verksamhet. Allt från att skapa nya moduler för kunden utifrån behov, eller sköta service och så vidare – en effektivare apparat kan man säga för installatören att hantera sina kunder, säger han.

Har blivit en kommunikationsenhet

Lars Ihd är ordförande för sektion säkerhetsteknik i Säkerhetsbranschen och han menar att kunderna i allt högre grad efterfrågar att vara uppkopplade

– Förut var larmöverföringen från larmsändare till larmcentralen, i dag blir den också ett sätt för kunderna att nå sin larmanläggning. Och det tror jag driver på. Man ser mer och mer att kunderna vill ha det och installatören vill också ha möjlighet att snabbt kunna åtgärda fel och tala om vad det är och koppla upp sig, säger han.

Lars Ihd påpekade också att slutkunderna ofta har ett annorlunda perspektiv än branschproffsen: till exempel påpekar de senare kanske fördelen med att kunna nå larmsystemet medan slutkunden mer ser möjligheten att kunna öppna en dörr.

– Larmöverföringen har blivit något annat, det är inte bara en siffra som det var en gång i tiden. Det är klartext och når en hel anläggning, det är en kommunikationsenhet på ett annat sätt nu, säger han.

Många olika larm

Joakim Bornhager, affärsområdeschef på Consilium Safety Group, betonar att alla system framöver kommer att vara del i ett större nätverk och berättar hur han diskuterat med fastighetsutvecklare hur ska vi bygga framtidens uppkopplade system där larm ingår.

– Det finns brandlarm, inbrottslarm, kamerasystem och det är mycket information, hur ska vi förvalta detta på bästa sätt? Det är fastighetsbolagen som kommer att driva utvecklingen framåt tillsammans med oss som leverantör men det är inte ett företag som driver det utan alla tillsammans, säger han.

Sten Olsson på Addsecure håller med de övriga om att branschen är konservativ, men att det blivit mycket mer tvåvägskommunikation med fler ”devicer”.

– Från sidan kan vi se att det som tidigare var ett larmsystem kanske kommer från ett passersystem till en dörrhantering som också tar emot brandlarm och övrig information. Så vi är på väg in i det vi kallar IoT-världen med en uppkopplad byggnad, säger han.

Sten Olsson tror på mer och mer sammankopplingar i det digitala larmsystemet framöver, vilket kommer ge branschen en stor möjlighet:

– I stället för att bara ta emot ett brandlarm eller ett inbrottslarm så kan jag ta emot 40 olika larm och distribuera dem till olika partners, till ett larmbord, ett annat till en vaktmästare och så vidare, det tror jag att vi kommer att se mycket mer, säger han.

Mer information

Ingemar Spångberg är affärsutvecklingschef på CSL och han menar att det sker en utveckling av digitaliseringen när det gäller larmöverföring mellan fastighet och larmcentral – även om den går långsamt ibland.

– När vi jobbar med appar och gränssnitt och så vidare är det viktigt att vi är medvetna om att vi gör en massa information och uppgifter tillgängliga för många människor. Då blir det viktigt att se över säkerheten i de här funktionerna – så att vi har säkra inloggningar, till exempel tvåfaktorsautentisering och att känslig information inte läcker ut, säger han.

Hannes Lind är tjänsteägare inom säkerhet & jourtjänster på SOS Alarm och han betonar att det är viktigt att fundera över informationen som digitaliseringen medför:

– Vad är det för information, vad ska den användas till, vad har larmcentralen för nytta av den? Men jag tror också att man inte bara kommer ha en enda mottagare i form av larmcentralen, utan man behöver portionera ut den här informationen, säger han.

En del av IoT

Ingemar Spångberg tycker att uppkopplade system skickar stora mängder onödig information i form av avbrottslarm.

– Till exempel när operatörerna gör uppdateringar i nätet. I scenariot som jag ser framför mig får larmcentralen in det här, ringer till den ansvarige för larmet och fastigheten och säger att de har fått in ett avbrottslarm från deras larmanläggning. Vad betyder det då? Jo, att du har en väg kvar att köra på för den andra är okej. Och som jag har förstått det är det här en ganska stor del av larmcentralers inkommande larm. Där finns det teknik i dag för att filtrera bort och fixa det, säger han.

Joakim Bornhager å andra sidan menar att den stora utmaningen för framtiden är hur informationen tas omhand.

– Vi måste hitta nya sätt att dela den här datan – hur ska jag som leverantör kunna dela till SOS Alarm så de fattar rätt beslut, hur ska jag dela information till tekniker och hur ska jag dela information till slutkunden och hur ska vi kanalisera den här datan? Det börjar bli väldigt mycket data och vi måste ha olika vägar att skicka datan, säger han.

Joakim Bornhager anser också att larmsändaren kanske bör ses som en del av IoT.

– Det är ett utmärkt hjälpmedel för fastighetsägare som kanske bara har larmsändare som den enda säkra vägen in i fastigheten.

Erbjuda tjänster

Sten Olsson framhåller att larmsändaren är en distributionsenhet för till exempel ett larm till ett larmbord men samtidigt så är den också en hjälp för installatören.

– Slutkunden vill ha information presenterad på ”devicen”, där ser vi att efterfrågan är stor. Ju större kunden är – till exempel om det är en kommun – så vill den ha information från sina enheter och varje morgon kunna gå in och titta om något batteri behövs bytas och samtidigt få en pushnotis om något händer.

Detta ger en möjlighet för installatörerna att bygga en tjänsteportfölj som passar kundens behov bättre. Sten Olsson exemplifierar med passersystemet på ett sjukhus.

– Om ingen har varit på en toalett på två dagar, kan vi då skicka information till den som städar om att den inte behöver städa toaletten? Det här är början till att skapa ett tjänsteutbud på informationsflödet som finns. Det är inte bara A till B längre, men man måste lära sig att plocka ut det som är relevant i det här flödet. Det kan ofta vara väldigt mycket information i ett flöde av data, men bara en sak som är intressant, säger han.

Lars Ihd betonar att bekvämligheten ibland är viktigare än säkerheten på konsumentsidan när det gäller IoT.

– Det är många slutkunder som ser bekvämligheten och kan tänka sig betydligt lägre säkerhet och där får man som installatör bromsa lite.

Tydligt är att installatörerna mer och mer efterfrågar att kunna koppla upp sig och det ger stora fördelar: det går enkelt och snabbt att ge svar till kunder om något har inträffat och även åtgärda eventuella fel utan att behöva åka ut.

Kamerorna utmanar

John Väyrynen menar att installationsföretagen måste anpassa sina affärsmodeller om de inte redan har gjort det och gå från att sälja timmar och produkter till att sälja tjänster.

– De har inte något alternativ. Den här affärsmodellen är redan igång bland stora aktörer och vi diskuterar det här och det finns lösningar som vi erbjuder och vi hjälper våra mindre kunder att utveckla sin affär. Men det tar ganska lång tid, säger han.

John Väyrynen flaggar också för att säkerhetskameror spelar en allt större roll för inbrottslarm och kan ersätta detektorer.

– Det kommer allt oftare frågor som handlar om vad kameran kan tillföra, och inte bara att de vill ha kameraövervakning med verifiering i samband med larm, utan en kamera som har en massa fina AI-funktioner. En kamera kan göra så mycket fler saker än en detektor kan.

Hannes Lind menar att det kan vara svårt att hitta en tjänstemodell som passar för alla.

– Det tar tid att utbilda organisationerna också, att följa upp och säkerställa mål och kvalitet och så vidare, det är ett ganska stort jobb att göra det.

Nedstängning av näten

Slutligen diskuterades även nedstängningen av 2G- och 3G-näten och vad det kommer att innebära för larmöverföringen. Telekombranschen i Sverige har sedan en tid tillbaka kommunicerat att de gamla näten kommer att stängas och nu har samtliga operatörer påbörjat nedstängningen av 3G-näten. De planerar att stänga 2G/GSM-näten 2025.

Lars Ihd från Säkerhetsbranschen pressades med frågan varför Säkerhetsbranschen inte sätter ett deadline-datum för när deras medlemmar som fortfarande säljer larm som går via 2G och 3G måste sluta med det.

– Självklart är det en fråga som vi tittar på. Vi har pratat om det men jag har inget besked i dag. Vi kommer pusha på för att de ska sluta sälja dem, men något förbud har vi svårt att sätta, säger han.

Hannes Lind är tydlig med att det kommer innebära problem för SOS Alarm om kunderna inte byter ut sina larmanläggningar och Sten Olsson är orolig för att branschen inte kommer hinna byta ut alla larm i tid.

– Kommuner måste förstå att de kan ha många andra typer av larm som också lägger av. Det finns många ”devicer” därute som är gamla, avslutar han.