2021-11-13

Intelligenta säkerhetssystem – Del 6 av 12

”Kamerorna genererar alldeles för många fellarm”

Intelligent videoanalys (IVA) och AI bygger på förändringar i bilden som analyseras och filtreras.

Intelligent videoanalys (IVA) och AI bygger på förändringar i bilden som analyseras och filtreras.

Som vd för Rapid Säkerhet har han upplevt att många installationer av intelligenta kamerabevakningssystem kräver stora larmcentralsresurser utan att leverera den nytta som slutkunderna utlovats.

I augusti gick han ut med en debattartikel på Securityworldmarket. com där han krävde att ”branschen måste ta problematiken med fellarm på allvar”. Detektor har träffat Mats Adman för en intervju.

I säkerhetsbranschen är Mats Adman känd för sitt engagemang i olika branschfrågor, inte minst när det gäller kampen mot osund konkurrens. Han har polisanmält tio larmcentraler för att de inte uppfyllde auktorisationskraven som anges i polisens föreskrifter och allmänna råd (FAP). Han såg också till att MSB:s tilldelning av uppdrag till SOS Alarm 2012 fälldes i förvaltningsrätten då myndigheten inte konkurrensutsatt upphandlingen.

Nu är det säkerhetsaktörernas leveranser av kameralösningar med intelligent videoanalys för områdesskydd som är i Mats Admans blickfång. Antalet fellarm är ett gissel, menar han.

– I våra larmcentraler är allt fokus på att snabbt upptäcka och hantera händelser som kräver en riktig åtgärdsinsats. Att snabbt fatta beslut om rätt åtgärdsinsatser när larm indikerar inbrott, brand eller överfall är av yttersta vikt.

Hanteringen av stora mängder onödiga kameralarm tar tid från de händelser som verkligen kräver åtgärdsinsatser och därför har vi en låg tolerans för fellarm, säger Mats Adman.

Hundratusentals fellarm

Mats Adman, vd, Rapid.
Mats Adman, vd, Rapid.

Intelligent videoanalys (IVA) och AI bygger på förändringar i bilden som analyseras och filtreras.

– Visst kan det låta bra att kunna filtrera bort 90–99 procent av kamerans fellarm som många leverantörer utlovar, men hur många kameror pratar vi om? En kamera med någon form av videoanalys i sin grundinställning, utan extern konfigurering eller påverkan från larmcentralens håll, kan generera hundratusentals larm per månad. Då är det endast under bevakningstid, det vill säga mellan klockan 19.00 och 06.00 på vardagar och dygnet runt på helger, säger han.

Mats Adman påtalar att många leverantörer förstås har tagit fram olika konfigureringsmöjligheter som medför att inkomna larm minskar radikalt.

– Men volymerna är ändå höga för en larmcentral om man inte vidtar andra åtgärder som förbättrar filtreringen, kommenterar han.

Höga operatörskostnader

Hur påverkas då en larmcentral som accepterar 15 fellarm per kamera och dygn?

– Med 500 anslutna kameror accepteras 7500 fellarm per bevakningsdygn (11h). Kalkylerad tidsåtgång för operatören att ta emot och hantera det onödiga larmärendet ligger i snitt på 45 sekunder. Det innebär att operatörstiden för 500 kameror blir cirka 93 timmar per bevakningsdygn. Därmed får vi en operatörskostnad för detta på 83 kr per kamera och dygn, det vill säga en månadskostnad på 2547 kronor. Det är en ohållbar situation.

Mats Adman medger att med återkommande fellarm ökar visserligen risken för att larmen inte blir hanterade fullt ut och att därmed kan operatörstiden minska till 15 sekunder per larm. I så fall blir månadskostnaden per kamera på cirka 850 kronor.

– Men framför allt så tar de tid från operatören att hantera verkliga larm med åtgärdsbehov.

Kan förbättras rejält

Larmhanteringen kan göras betydligt effektivare. En rimlig toleransnivå är ett larm per kamera och dygn, enligt Mats Adman.

– På Rapid har vi idag kommit ner i totalt 0,67 utlösta larm per kamera och dygn. Vanligen handlar det om skarpa larm eller larm som utlöses på grund av handhavandefel. Fellarmen är sällsynta. Vi har begränsat vilka lösningar som får använda IVA och larma direkt till vår larmcentral.

– Framgångsfaktorerna är stenhård satsning på utbildning av våra operatörer, nära dialog och samverkan med produktägare, både vad gäller hårdvara och mjukvaruutveckling. Vi ser gärna att andra aktörer tar efter vårt exempel. Det skulle gynna hela branschen, från leverantör till slutkund.

Dialog är nyckeln

Mats Adman förespråkar att systemleverantörer för en dialog med larmcentralen innan ett beslut fattas om vilken teknisk säkerhetslösning som ska väljas. Kan larmcentralen ta emot larm från den tilltänkta lösningen, kan dess funktioner tillämpas? Finns det en risk för stora volymer av fellarm som medför att larmcentralen ofta tvingas stänga ned larmfunktionen? Har larmcentralen plattformar som kan åtgärda och minimera fellarm så att lösningen kommer att fungera bra?

– Sedan är det förstås viktigt att slutkunden kontrollerar att installationsföretaget eller larmcentralen verkligen kan konfigurera larmet så att man exempelvis inte behöver acceptera mer än ett larm per kamera och dygn.

Osund offentlig upphandling

Mats Adman tror att marknaden på sikt kommer att styra upp situationen med fellarm, men ser också exempel på motsatsen.

– I den senaste ramavtalsupphandlingen för Sveriges Kommuner och Regioner upphandlades just kameratjänster. Tyvärr vann anbudet som erbjöd 120 kr per månad för fyra kameror och fri volym av fellarm. Med den kunskap och erfarenhet som jag har är detta en total oseriös prisbild som tyvärr inte hjälper utvecklingen av dessa tjänster.

– De flesta kameralösningar har någon form av licenskostnad samt andra kostnader i form av konfigurering med mera. I den här upphandlingen har man bevisligen inte tagit höjd för dessa kostnader eller hantering av stora volymer av fellarm.

– Nu finns risk att man tvingas blockera larm, stänga av kameror eller invänta verifiering av inkomna larm innan hantering görs. För det finns ingen larmcentral som bara tar in fler operatörer och bjuder slutkunderna på detta. Det är jag helt säker på.


 

Den här artikeln/artikelserien har producerats av facktidningen Detektor i samarbete med SecurityUser.com.



Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng