Stanleys larmcentral – eller Säkerhetscenter som den kallas – hanterar allt från inbrottslarm och brandlarm till positioneringslarm och överfallslarm. Men även saker som folk normalt sett inte förknippar med säkerhet.

– Ju mer information våra operatörer kan få, desto mer kvalificerade beslut kan vi ta. Vi kan få larm från en kyl någonstans, det kan vara matvaror eller annat som blir förstört om kylen slutar att fungera. Vi har lite sådana ”watchdogs” där vi övervakar IoT-prylar från larmcentralen, säger Gustav Norvik.

Förebyggande tjänster

Stanley Security tittar också på något som företaget kallar ”preventive” där till exempel inbrottstatistik från hela Sverige samlas in och analyseras.

– Tanken är att vi får in statistik på inbrott och brott som sker och med hjälp av den datan försöker se trender. Om vi ser en trend kan vi kontakta kunder och till exempel säga ”hej, i fjol vid den här tiden ökade antalet brott precis som det gör nu, vi bedömer därför att det finns en ökad risk för inbrott i ditt område de närmsta veckorna. Kom ihåg att ha lampor tända, larma och så vidare”.

Det blir ungefär som grannsamverkan, säger Gustav Norvik. Han menar att företag i dag kan värderas utifrån hur mycket data de samlar in och hanterar, snarare än hur stora deras traditionella resurser är.

– Jag tror inte vi har förstått hur mycket ”big data” kommer att påverka oss och vad man kommer att kunna göra med det, säger Gustav Norvik.

Mer ”business intelligence”

Han menar att det finns mycket utöver ren säkerhet som insamlad data från säkerhetskameror och olika sensorer kan användas till.

– ”Business intelligence” är inte säkerhetsföretagens kärnkompetens men det är något som vi talar allt mer om. Det kan vara allt från att du som ägare av en butik kan föra statistik över hur många människor som kommer in vissa tider och vissa dagar och anpassa verksamheten efter det, till att du som användare till exempel kan se hur lång kö det är för att få din mat på snabbmatskedjan och välja en annan om kön är för lång.

Stanley Security har lanserat en produkt som heter Stanley Analytics, vilket är en funktion för att omvandla information från kamerasystem till statistik och nyckeltal, vilket kan användas för att effektivisera och planera verksamheten med fokus på bättre lönsamhet, tillgänglighet och kundservice.

Miljölösningar i smarta byggnader

När det gäller smarta byggnader menar Gustav Norvik att mycket i dag handlar om miljö-lösningar i kombination med att spara pengar. Ett exempel är att ha magnetkontakter på alla dörrar för att kunna veta att alla fönster är stängda och kontrollera värme, ett annat är att hantera ventilation och belysning utifrån att passersystemet loggar hur många personer som befinner sig i rum eller byggnader.

– Jag tycker det vore intressant att försöka väva in mer skräddarsydda lösningar för specifika personer. Till exempel om jag kommer in i en biosalong – att min plats då redan är inställd efter mina preferenser – exempelvis att stolen är bakåtlutad och sätesvärmen på. Det bygger på att man vet vem personen som är där är, säger Gustav Norvik.

Han menar att ansiktsigenkänning var på väg väldigt starkt framåt men sedan fick bromsas in i och med GDPR.

– Nu har det i vissa fall ändrats och kallas ”body recognition”. Ett exempel är om du har på dig röda skor, svarta byxor, vit jacka och en keps och befinner dig på till exempel Arlanda, då kan systemet lista träffar utifrån uppgifterna om dina kläder och få en rangordningslista ungefär på samma sätt som när du googlar något och du kan på så sätt hittas.

Ansiktsigenkänning kan ge ökad service

Gustav Norvik ser en framtid där ansiktsigenkänning borde kunna användas för att skräddarsy upplevelser. Ett exempel han nämner är en klädbutik.

– Tänk att personalen får min profil när jag kliver in där, till exempel genom ett pling i mobilen: ”Det här är Gustav, han tycker om sport och färgen grönt”. Då kan de uppmärksamma mig på en ljusgrön träningsjacka som de fått in.  Han är dock väl medveten om integritetsproblematiken.

Ett annat exempel är sjukhus och andra byggnader där besökare vill ha hjälp med något. Genom ansiktstigenkänning skulle en patient eller besökare snabbare kunna identifieras.

– Jag tror att det kommer att hända mycket inom bild och ”computer vision” framöver. Det kommer att komma mycket funktioner där man kan känna igen saker, säger Gustav Norvik.

Dela info kan ge smarta städer

Han tror att städer skulle bli smartare om det går att hitta säkra och icke integritetskränkande lösningar där kameror och sensorer arbetar mer tillsammans.

– Man önskar att det skulle bli ”ju fler är desto bättre”, där alla tjänar på att ytterligare företag skaffar sensorer. I nuläget är det en utopi och det blir förstås en integritetsfråga, men det jag är ute efter är att det borde delas mer information, skapandet av nätverk och att vi lär oss dra nytta av detta nätverk. Lyckas man med det kommer man skapa en smartare stad och det är något som vi inte gör så bra i dag och som jag tror vi kan göra bättre i framtiden, avslutar han.