2019-01-08

Branschorganisationerna måste arbeta samstämmigt

Björn Eriksson, ordförande för Säkerhetsbranschen.

Det är lätt att slå sig för bröstet och tycka att vi på Säkerhetsbranschen varit väldigt duktiga på att driva trygghetsfrågor och att det förklarar politikernas samstämmighet när det gäller ökade säkerhetssatsningar. Men så enkelt är det inte. Flera faktorer spelar in. För fortsatt framgång måste vi också anta utmaningen i att samordna fler krafter och tala med en röst i viktiga frågor", skriver Björn Eriksson, ordförande för Säkerhetsbranschen, i senaste numret av papperstidningen SecurityUser.

Under mina fem år som ordförande för Säkerhetsbranschen har mycket hänt. I allt väsentligt har den varit en lyckosam period för den privata säkerhetssektorn – men tyvärr inte lika positiv för samhället i stort. Säkerhetsproblematiken har svällt, inte minst genom ett närvarande terroristhot och en allt brutalare gängkriminalitet som verkligen har skakat om Sverige.

Alla överens
Att den ökande oron sammanfallit med Säkerhetsbranschens och andra intresseorganisationers satsning på opinionsbildning i trygghetsfrågor har förstås bidragit till att säkerheten kommit så högt upp på den politiska agendan. Alla riksdagspartierna inser att rättsväsendet är underdimensionerat och att vi behöver fler poliser, åklagare och fler platser på kriminalvårdens anstalter.

De flesta partier delar också uppfattningen att polisen bör avlastas från arbetsuppgifter som tar resurser från det som skattebetalarna ser som ”riktigt polisarbete”. Poliser ska helt enkelt ägna sig åt att brottsbekämpande verksamhet, utreda och klara upp brott samt stå för upprätthållande av ordning i på gator och torg samt i trafiken.

Högre acceptans för ordningsvakter
Att en del av avlastningen skjuts över till den privata säkerhetssektorn är idag många villiga att skriva under på, även om frågan fortfarande är kontroversiell i en del politiska läger. Förutom att säkerhetsbranschens aktörer levererar allt fler kameror som rationaliserar polisens arbete, så sköts en allt större stor del av ordningshållningen av bevakningspersonal. Hit räknas ordningsvakterna i tunnelbanan, i köpcentrum samt på gator och torg.

Det verkar också finnas en politisk majoritet för att polisen ska slippa åka och hämta personer som omhändertagits av ordningsvakter. Allt fler förstår att denna taxiverksamhet inte gör polisen arbetssituation bättre och inte heller gynnar den samhällets trygghetsmål. Därför är det högst troligt att bevakningsbolagen åläggs uppgiften att transportera omhändertagna personer till exempelvis häkte eller psykakutmottagningar.

Många goda krafter
Men det finns många fler saker att arbeta för. Bra är då om Säkerhetsbranschen och andra aktiva intresseorganisationer tar sig an de uppgifterna med samordnade insatser. Finns en samsyn så bör man driva frågorna med gemensamma resurser. Det blir en helt annan kraft om man i det opinionsbildande arbetet gör gemensam sak.

Det finns ju många goda krafter som arbetar för ett tryggare samhälle och där samsynen omfattar många olika frågor inom området. Förutom Säkerhetsbranschen finns bevakningsbolagens arbetsgivarorganisation Säkerhetsföretagen, tankesmedjan SNOS, Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (BYA), stiftelsen och Tryggare Sverige med flera.

Samma agenda x2
I kommunikationen är det förstås en svaghet om man inte förmår samla en hel bransch i en enda organisation. Regering och myndigheter vill ju ha en samlad bransch med en röst att lyssna till och utvärdera.

Där har vi misslyckats. Nu finns Säkerhetsbranschen och Säkerhetsföretagen. Vi för våra agendor, var och en för sig, även där vi skulle kunna samverka. Det försvårar och ineffektiviserar för såväl branschföreningarna som regering och myndigheter.

ROT och RUT
Vi har sålunda mycket att vinna på att gemensamt kommunicera en samsyn. Ett exempel på områden är detta med ROT och RUT-avdrag för säkerhetstjänster så att fler ser möjligheten att skaffa trygga säkerhetssystem uppkopplade till larmcentral med väktarutryckningar. Det är en viktig fråga om vi vill öka tryggheten i hemmet och i samhället.

Medges ROT-avdrag när vi renoverar köket, borde vi också kunna få det om vi ökar säkerheten i våra hem. Det är både Säkerhetsbranschen och Säkerhetsföretagen helt ense om. Därför bör vi med gemensamma krafter driva den frågan framåt.

Privata brottsutredare
Att säkerhetsföretag, vars verksamhet regleras i bevakningslagen, inte får bedriva brottsutredningar är en annan fråga som vi bör tackla tillsammans. Att företag anlitar privata brottsutredare är vanligt då polisens resurser ofta inte räcker till. Myndighetskraven kring den här typen av verksamhet är dock noll.

Vem som helst kan starta en verksamhet där brottsutredning erbjuds som tjänst. Inom Säkerhetsbranschen vill vi verka för att alla verksamheter som bedriver privata brottsutredningar ska regleras med krav på utbildning och auktorisation. Seriösa bevakningsbolag ska inte vara uteslutna från att hjälpa sina kunder med brottsutredningar om de uppfyller kraven. Jag tror att Säkerhetsföretagen delar den uppfattningen.

Inget oöverstigligt hinder
Med det sagt menar jag att vi som representerar den privata säkerhetssektorn måste uppträda i en gemensam skepnad om vi inte ska uppfattas som vaga och därmed också svaga. Vi måste hitta en konstruktiv väg som på sikt leder oss till en gemensam struktur.

Just nu handlar det om att finna ett samtalsforum eller en arena där vi tillsammans kan diskutera frågor som rör såväl bevakning som tekniklösningar. Att formulera gemensamma svar på viktiga frågor är en förutsättning för att säkerhetsbranschens aktörer ska kunna ses som en viktig resurs i samhällets trygghetsskapande arbete.

Vi måste verka för samstämmighet i vår kommunikation med regering, myndigheter och andra berörda aktörer. Häri ligger en stor utmaning, men knappast ett oöverstigligt hinder.

Björn Eriksson,
ordförande, Säkerhetsbranschen

Denna debattartikel är från senaste numret av papperstidningen SecurityUser, som kan läsas gratis som e-tidning här.


Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng