– Utvärderingen visar att det inte är rimligt att begära att alla kommunala och regionala aktörer ska veta vilka resurser som finns i samhället. Därför bör svensk krisberedskap utvecklas för att i större utsträckning kunna stödja län och kommuner i landet som drabbas av en kris, säger Jenny Deschamps-Berger, sektionsansvarig analysstöd på Crismart vid Försvarshögskolan.

Utvärderingen visar bland annat brister i det inledande skedet av händelsen. Länsstyrelsen lyckades inte få till den samverkan som behövdes för att skapa samlade lägesbilder. En slutsats är att Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap, som har det viktiga ansvaret att initiera och samordna det inledande arbetet vid en händelse, bör stärkas och ges en tydligare förankring i organisationen och gentemot ledningen.

– Vi arbetar med att utveckla vår interna krisorganisation genom en grundläggande stabsutbildning och tillsammans har vi tagit fram en ny krishanterings- och kriskommunikationsplan. I samverkan med länets aktörer har vi också utvecklat och testat nya riktlinjer för hur vi ska starta upp vid en händelse. Länets krisinformatörsnätverk har tagit fram bättre rutiner och checklistor för att kunna arbeta mer effektivt vid en händelse, säger Anders åhlund, länsråd på Länsstyrelsen.

Rapporten är beställd av Länsstyrelsen i Västmanland, Sala kommun, Fagersta kommun, Surahammars kommun och Norbergs kommun. Utvärderarna har särskilt tittat på vilka de huvudsakliga utmaningarna var för aktörerna och på hur de kan lära och utvecklas av händelsen. Underlaget ska också komma till användning för utvecklingen av hela det svenska samhällets krisberedskap.

– De stora händelserna ställer särskilda krav och är mer avslöjande i sina brister än de som förekommer ofta. Det är i sig en anledning till att inblandade aktörer och systemet i sin helhet måste studeras så att vi kan förbättra vår sammantagna krishanteringsförmåga, säger Fredrik Bynander, vetenskaplig ledare på Crismart vid Försvarshögskolan.

Källa: Länsstyrelsen