År 2016 förlängdes den militära grundutbildningen från tre till nio–tolv månader. Den stora skillnaden är att i det gamla systemet fick de soldater som gjort sin grundutbildning, om båda parter var överens, göra sin befattningsutbildning till gruppbefäl, soldat eller sjöman som anställd inom Försvarsmakten. I det nya systemet ingår befattningsutbildningen i grundutbildningen.

FOI:s forskare fick i uppdrag av Försvarsmakten att utvärdera denna förändring.

– Arbetet började med att ta fram de målbilder som fanns på den förlängda grundutbildningen från 2014 års Försvarsberedning, för att se hur de fallit ut, säger projektledaren Peter Bäckström.

De tre mål som forskarna identifierade var:

• Att en större del av dem som börjar militär grundutbildning ska genomföra hela grundutbildningen, inklusive befattnings- och förbandsutbildning.
• Att grundutbildningen ska genomföras mer rationellt, delvis som ett resultat av att arbetstidslagen inte gäller för rekryter.
• Att samövning inom större förbandsenheter blir en tydligare del av utbildningsupplägget.

I arbetet med att skapa en utvärderingsmodell bad Försvarsmakten FOI:s forskare att göra en begränsad utvärdering. Den har innehållit en kvalitativ del med intervjuer med nyckelpersoner vid Försvarsmakten och en kvantitativ del där data hämtats in från samma förband vid olika tidpunkter och utbildningssystem.

– Det visade sig att måluppfyllnaden var god. Eftersom individens beslut om att fortsätta hade skjutits upp så hade man vid utbildningens slut en soldat som var användbar och kunde krigsplaceras. De gamla tremånaderssoldaterna hade Försvarsmakten en mycket begränsad användning av om de inte fortsatte sin utbildning, säger Peter Bäckström.

FOI har också gett en rekommendation för en fortsatt utvärdering. Inte minst för att se vad som händer när flera kullar genomgått utbildningen och det därmed finns mer data att utgå från.