Det var i juni 2017 som utredaren Runar Viksten fick i uppdrag att se över hur Säkerhetspolisen hanterat de underrättelser som förekommit om den misstänkte gärningsmannen mellan 31 augusti 2016 och 19 januari 2017. Delar av utredningen har nu offentliggjorts.

Utredaren konstaterar att underrättelserna som Säkerhetspolisen hanterade byggde på chattar i sociala medier som rörde tänkbara möjligheter för terroristdåd och inte några konkreta planer. Uppgifternas karaktär kan jämföras med hundratalet liknande uppgifter som hanteras som uppslag hos Säkerhetspolisen.

”Genom information som kommit fram under förundersökningen mot Akilov står klart att de konkreta planerna på attentatet på Drottninggatan tagit form kort tid före dådet och att varken preventiva tvångsmedel eller inhämtning via exempelvis signalspaning skulle ha gett någon agerbar information under 2016.”, står det i utredningen.