I promemorian föreslår utredaren Anne Rapp bland annat att maximistraffet för grov olovlig körning och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år och att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år.

Utredaren föreslår också att en ny straffbestämmelse införs om grov trafikbrottslighet som ska träffa den som på ett särskilt hänsynslöst sätt gör sig skyldig till upprepade trafikbrott, såsom exempelvis olovlig körning, rattfylleri eller vårdslöshet i trafik. Straffet för grov trafikbrottslighet föreslås vara fängelse i lägst sex månader och högst fem år.

– Det är angeläget att det straffrättsliga regelverket på ett effektivt sätt kan motverka att människor utsätts för faror i trafiken. Jag ser positivt på dessa förslag till skärpningar av lagstiftningen. Förutom strängare straff möjliggör de också att den som kör utan körkort eller påverkad vid behov kan frihetsberövas redan i samband med ett polisingripande. Vi kan inte tillåta att vissa personer gång på gång utsätter andra för livsfara, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

I utredningsuppdraget ingick även att utvärdera tillämpningen och effekterna av lagstiftningen om straffansvar för sjöfylleri i form av en nedre promillegräns (0.2 promille i blodet) som infördes år 2010. I utredningen konstateras att antalet dödsolyckor och sjöfylleribrott har minskat sedan den lagstiftningen infördes 2010 och att det därför saknas skäl att ändra lagstiftningen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.