Personer som kallas till förhör i polisens lokaler har i vissa fall anknytning till kriminella grupper och har ett stort våldskapital. Det har framkommit uppgifter om att personer till exempel har haft med sig knivar och skjutvapen under förhören. I de flesta situationer saknas det i dag lagstöd för att kroppsvisitera personer som ska höras i polisens lokaler, något som utgör ett allvarligt hot mot anställda inom polisen.

Därför föreslår utredningen att det införs en möjlighet att genomföra kroppsvisitation av personer som hörs i polisens lokaler. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Utredningen har också haft i uppdrag att kartlägga domstolsavgöranden som gäller polisers rätt till ersättning vid allvarlig kränkning och föreslå åtgärder för att säkerställa deras rätt till ersättning. Utredningen föreslår att en myndighet ska ges i uppdrag att ta fram ett underlag som allsidigt belyser polisers utsatthet för brott i tjänsten och hur sådan brottslighet påverkar den polis som drabbas.

Blåljusutredningen har letts av hovrättspresidenten Anders Perklev och tillsattes av regeringen i december 2016. I veckan presenterade utredningen sitt slutbetänkande. Sedan tidigare har utredningen bland annat lämnat förslag om införandet av ett nytt brott, blåljussabotage, som gör det straffbart att angripa eller hindra till exempel polis eller räddningstjänst när de utför sitt arbete.