Det är främst företag inom byggbranschen, restaurangnäringen samt småbutiker som drabbas. I 59 procent av de studerade förundersökningarna som delvis ligger till grund för kartläggningen, tillhör utpressaren grupperingar inom organiserad brottslighet. I dessa miljöer används utpressning som inkomstkälla och för att vinna status.

– Undersökningen pekar på att organiserad brottslighet alltmer använder utpressning som inkomstkälla. Det är en oroväckande trend, menar projektledaren Johanna Skinnari vid Brå.

– Vi ser också exempel på att otillåten påverkan har blivit en ren affärsidé. Man erbjuder skuldindrivning eller beskydd som en tjänst och företagare gör mer eller mindre frivilligt, en överenskommelse med de kriminella, fortsätter Skinnari.

En form av utpressning är så kallad beskyddarverksamhet. I Sverige antar den två former, problemlösning och "försäkringar". I det första fallet anlitas kriminella för att lösa problem, som stökiga kunder eller utpressningskrav från kriminella. I det andra fallet är det vanligt att kriminella först använder trakasserier och skadegörelse för att få företagaren att betala för en "försäkring". Skadegörelsen upphör vid betalning. Oavsett form visar studien att det är riskfyllt att börja betala eftersom det snarare leder till fler utpressningskrav. Exempel finns där "beskyddarna" tagit över företaget och kört det i botten för att få ut snabba pengar.