Ungdomar i Stockholmsområden med hög medelinkomst uppger själva i högre utsträckning att de brukar narkotika. Samtidigt är de mer sällan misstänkta för narkotikabruk.

För ungdomar i Stockholmsområden med låg medelinkomst är förhållandet det motsatta. Ungdomarna själva uppger i lägre utsträckning att de brukar narkotika, men de misstänks i högre utsträckning än ungdomar i områden med hög medelinkomst.

Även bakgrundsfaktorer som boendeform och föräldrars utbildning har betydelse för risken att misstänkas för eget bruk av narkotika. Ungdomar som bor i hyresrätt löper 80 procent högre risk att misstänkas än ungdomar i bostadsrätt eller småhus, och de vars föräldrar saknar eftergymnasial utbildning löper 70 procent högre risk att misstänkas än de vars föräldrar har högre utbildning.

Anmälningarna speglar inte bruket
Narkotikabrott i form av eget bruk är ett så kallat spanings- och ingripandebrott, som polisanmäls främst i samband med själva brottet och då av poliserna själva. Antalet anmälningar om misstänkt narkotikabruk ger därför i första hand en bild av polisens resurser och prioriteringar, snarare än det faktiska bruket.

– En stor del av de provtagningar som görs på ungdomar visar på negativa provresultat. Frågan är ifall de ungdomar som polisen fokuserar på, faktiskt speglar var bruket är störst, säger Jon Lundgren, utredare på Brå.

Större risk att pojkar misstänks
Bland pojkar i Stockholm misstänks 3,5 procent för eget bruk av narkotika, jämfört med 0,6 procent av flickorna. Men när ungdomarna själva besvarar frågor om så kallat självdeklarerat bruk, är skillnaderna betydligt mindre. Av pojkarna är det 29 procent som uppger att de använt narkotika, att jämföra med 20 procent av flickorna.