Många ungdomar utsätts för brott, men majoriteten av brotten kommer aldrig till polisens kännedom. Brå har studerat varför det är så och om ungdomarnas förtroende för rättsväsendet i så fall har betydelse. Analyserna grundar sig på ett omfattande forskningsmaterial baserat på dels Brå:s skolundersökning om brott med svar från närmare 40 000 niondeklassare, dels den Nationella trygghetsundersökningen med svar från drygt 3 600 ungdomar mellan 16 och 19 år.

– Förtroendet för polisen påverkar generellt sett inte ungdomars benägenhet att anmäla brott, utan den vanligaste förklaringen är att de ser misshandeln som bagatellartad, säger Felipe Estrada, enhetschef på Brå.
43 procent av ungdomarna har uppgett att de låtit bli att anmäla ett misshandelsbrott för att de ser händelsen som ”bagatellartad och inte värd att anmälas”. Men det finns också andra vanliga skäl, som att de anser det vara meningslöst eller att de löst problemet på egen hand. Flickor uppger i större utsträckning än pojkar att de inte vågar anmäla, eller att de avstår för att de känner gärningspersonen.

Erfarenhet av brott ger lägre förtroende
Generellt sett har unga högt förtroende för rättsväsendet. Förtroendet är dock lägre bland ungdomar som har erfarenheter av brott, antingen som brottsoffer eller som gärningspersoner. Även ungdomar med utländsk bakgrund har lägre förtroende för polisen.

– Men även om förtroendet för polisen är relativt högt finns det fortfarande ungdomar som är rädda för att anmäla, och polisen bör fortsätta med sina riktade förtroendesatsningar, säger Kerstin Nelander, utredare på Brå.

I jämförelser med tidigare år visar det sig att både ungdomars utsatthet för brott och deras benägenhet att anmäla detta har varit i stort sett oförändrade sedan mitten av 1990-talet. Undantaget är cykelstölder där anmälningarna har minskat avsevärt.