Den statistiska undersökningen genomfördes på uppdrag av Visma i samarbete med Kantar Sifo under september 2017 med 1 000 respondenter i åldrarna 18–79 år. Undersökningen genomfördes under en period då uppmärksamheten i media var låg kring avslöjandena om säkerhetsbrister hos Transportstyrelsen.

– Just när brister i hantering av personuppgifter avslöjas så sjunker förtroendet. Men i grunden finns ett starkt förtroende för hur landets myndigheter hanterar känslig information, säger Richard Börjesson, vd på Visma Consulting.

Förtroendet för hur myndigheter hanterar personuppgifter är stort. Två av tre svenskar, 65 procent, känner sig trygga med hanteringen. När det rapporterades som mest om it-skandalen hos Transportstyrelsen hade däremot hela 68 procent av svenskarna lågt förtroende för att myndigheterna hade kontroll över känsliga uppgifter, enligt en Ipsos-undersökning på uppdrag av Sentor.

Kvinnor känner sig trygga i högre grad än män enligt Vismas Sifo-undersökning. 69 procent av kvinnorna känner sig mycket trygga eller ganska trygga med hur myndigheter hanterar deras personuppgifter, medan motsvarande andel bland männen är 61 procent.

Ny personuppgiftslag ställer nya krav
I maj 2018 ersätts personuppgiftslagen PUL av den nya EU-förordningen GDPR (General Data Protection Regulation). Då kommer det att ställas högre krav på hur företag och organisationer hanterar och lagrar personuppgifter.

– När skyddet för personuppgifter stärks blir informationen mer värdefull. Då finns en risk att kreativiteten hos de som vill utnyttja andras information illegalt ökar, vilket i sin tur leder till att kraven på säkerhet hos offentlig sektor och dess leverantörer blir högre, säger Richard Börjesson.