− Intresset för tävlingen har varit större än någonsin och vi har i den här omgången fått in 64 uppsatser. Rådet för Brottsofferfonden har utsett tre bidrag som ger viktig och fördjupad kunskap om brottsoffers behov och rättigheter, säger Annika öster, generaldirektör för Brottsoffermyndigheten.

Första pris på 15 000 kronor går till Emma Linder och Lisa Vallin, institutionen för socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Andra pris på 10 000 kronor tilldelas William Svärd, juridiska institutionen vid Stockholms universitet och tredje pris på 5 000 kronor går till Mikaela Magnusson, psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Våldsutsatta papperslösa kvinnors rätt till skydd
Förstapristagarna Emma Linder och Lisa Vallin har undersökt och analyserat hur socialsekreterare uppfattar och tillämpar lagstiftning som rör papperslösa våldsutsatta kvinnor. De har problematiserat förhållandet mellan praktik och norm, och lyfter även de konflikter som finns mellan nationella lagar och internationella konventioner.

Resultaten tyder på att de papperslösa kvinnornas öde inte bara bestäms av lagar och förordningar utan också av den enskilda socialsekreterarens attityder, vilja och intresse att bistå kvinnorna. En slutsats är därför att det ofta blir frågan om ett lotteri hur kvinnans ärende kommer att behandlas, beroende på vilken socialsekreterare hon möter.

Uppsatsens titel: "Lösningen är en enkelbiljett till hemlandet" – en kvalitativ studie av socialsekreterares uppfattningar av ärenden som rör våldsutsatta papperslösa kvinnor

Alternativa möjligheter till skadestånd för sexualbrottsoffer
William Svärd visar i sin uppsats att offer för sexuella övergrepp kan ha större möjligheter till skadestånd än vad som utnyttjas i praktiken. Han har studerat förutsättningarna för kränkningsersättning och skadestånd för personskador när skadevållaren inte döms för brott.

När en polisanmälan inte leder till en brottmålsprocess eller om skadevållaren fått en friande dom, finns möjligheten för brottsoffret att själv stämma civilrättsligt. Ofta krävs då inte lika hårda beviskrav som för en brottmålsprocess. Men det kan också innebära svårigheter för brottsoffret att utreda händelsen och en risk att få betala rättegångskostnader.
Uppsatsens titel: Skadestånd utan straff – Civilrättslig rättvisa efter sexuella övergrepp

Förskolebarns avslöjanden av sexuella övergrepp
Barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp kan av flera olika skäl ha svårt att berätta vad de varit med om. Mikaela Magnusson har i sin uppsats undersökt hur barn i förskoleåldern berättat om sin utsatthet i 57 verifierade fall av sexuella övergrepp.

Resultaten visar att lite över hälften av barnen berättat om sin utsatthet innan det första polisförhöret, men att det ofta gått lång tid från det första övergreppet till dess att barnen berättat. I en del fall flera år. Om ett barn varit utsatt fler gånger och/eller om förövaren var någon närstående, tog det längre tid innan barnen berättade. Uppsatsen visar också att upprepade sessioner, direkta frågor och ett lugnande bemötande av barnens rädslor kan underlätta polisförhören.

Uppsatsens titel: Preschoolers’ Disclosures of Child Sexual Abuse: A Multiple-Case Study