SKL har under premiären sökt 27 000 dna-profiler i Nederländernas dna-register och SKL har i sin tur tagit emot 37 000 profiler från Nederländerna för sökning i de svenska registren. Det handlade både om dna från personer och från spår från oidentifierade personer.

– Från och med nu kommer vi att kontinuerligt söka svenska dna-profiler från personer och spår mot Nederländernas register och de kommer att söka mot våra, säger Anna Granlund på Biologienheten, vid Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL.

Det innebär alltså att varje nytt dna-spår ska jämföras mot Nederländernas register om svenska utredare inte får en träff i de egna registren. Men träffarna talar bara om att en träff skett och de innehåller ingen information om namn och personnummer. Efter att man analyserat träffarna behöver brottsutredarna därför begära ut de enskilda personuppgifterna från landet där matchningen gjordes. I Sverige hanteras alla förfrågningar från både svensk och utländsk polis av IPO.

Redan 2008 antog EU-länderna ett rådsbeslut kallat Prümrådsbeslutet. Beslutet innebär att man ska utveckla informationsutbytet mellan EU-länderna för att bekämpa terrorism och gränsöverskridande brottslighet. I samarbetet ingår att dna-spår ska kunna matchas mellan polismyndigheternas databaser i medlemsländerna.

– Det här innebär att vi öppnar för fler möjligheter att knyta en gärningsman till ouppklarade brott och för att snabbt kunna sätta stopp för såväl stöldligor som annan gränsöverskridande kriminalitet, säger Johan Lönnqvist, kommissarie och införandeansvarig vid Rikspolisstyrelsen, RPS.

Under nästa år ska Sverige koppla upp sig mot Finland och fler EU-länder för att söka svenska dna-profiler även där.