I en riksdagsdebatt i förra veckan argumenterade partiets rättpolitiska talesperson Richard Jomsdorf för att samhället måste reagera och agera mycket tydligare när det gäller unga brottslingar. I synnerhet när det gäller grova brott som rån, våldtäkter, grov misshandel och mord. Riksdagsdebatten fokuserade kring Justitieutskottets betänkande,"Unga lagöverträdare". Det handar om hur samhället kan och bör agera när det gäller ungdomskriminalitet.
Debatten i riksdagen blev ytterst stillsam och uppvisade en stor samsyn mellan svenska politiker på detta område.
Partierna är överens om att:

• Samhället bör reagera snabbare, tydligare och hårdare för att markera att det är oacceptabelt att unga människor begår brott.
• Brottsförebyggande åtgärder måste iscensättas från flera håll, skolan, föräldrar sociala myndigheter samt polisen.
• Samhällets olika organ bör förbättra sitt samarbete sinsemellan.

Dessa tongångar har ju hörts förr men det fanns ändå några inlägg som stack ut.

SD vill sänka straffmyndighetsåldern
SD som vill att straffmyndighetsåldern ska sänkas till 13 år. Det innebär att även 13 åringar som begår grova brott ska kunna dömas till fängelse. Men även folkpartiets rättpolitiske talesperson, Johan Pehrson var inne på samma tankar. Dock mer oprecist hur och i vilken omfattning. Han talade om att det borde finnas ett slags mellanting mellan social åtgärder för de som inte är straffmyndiga och i vissa fall tvångsomhändertagande.
– För få insatser finns att sätta in under för de som är under 15 år. Idag finns bara socialtjänstens insatser och folkpartiet säger att det inte räcker och det måste finnas något slags mellan mellantvångs åtgärder borde finnas för samhället, sa Johan Pehrson. Han framhöll också att ungdomsbrottsligheten sedan 1995 har minskat med nära 30-40% och hänvisade till statistik från Brottsförebyggande. Enligt Johan Pehrson har det varit en framgångssaga och visar politik fungerar. Tyvärr finns det en kärna där kriminaliteten snarast blivit ännu värre och tog exempel som när12 åringar anlitas som hantlangare åt den organiserade brottsligheten för att sälja narkotika.
Här vill Johan Pehrson och folkpartiet att föräldrar inte ska kunna neka att ta emot hjälp från samhället om deras barn begår brott och de är under 15 år.
– Då en 12 åring säljer knark är det ett rop på hjälp och då ska inte han eller hennes föräldrar kunna vägra att ta emot insatser från samhället. Det är ett barns rop på hjälp och det ska väga tyngre än föräldrarnas vetorätt, ansåg Johan Pehrson och nämnde olika åtgärder som till exempel "helgavskiljning" med eller utan elektroniskt boja.

Ett ojämlikt samhälle skapar ungdomsbrottslingar
Andra debattörer lyfte fram bakgrundsproblematiken till ungdomsbrottsligheten. Ett exempel var socialdemokraternas företrädare Arhe Hamednaca (s), ledamot i justitieutskottet. Han slog an på en mer politiska ideologiska orsakssamband. Faktorer som hög arbetslöshet, bristande stöd i skolan och ökade klyftor i samhället är orsaken till att ungdomar leds in kriminalitet och börjar begå brott. Ett mer jämlikt samhälle och en högre välfärd är lösningen på ungdomsbrottsligheten. Regeringens skattesänkarpoltik målade han ut som ett huvudproblem.
Socialdemokraterna vill också en modernare polis som speglar mångfald och som är mer synlig på gator och torg. Det är en förutsättning för att lyckas i det brottsförebyggande arbetet. Partiet vill att lokala poliser ska knytas till varje skola, en så kallad kontaktpolis.

Normer och närvarande föräldrar
Caroline Szyber, rättspolitisk talesperson för KD lyfte fram betydelsen av en trygg uppväxt med normer och respekt för andra människors värde och integritet:
– Detta kan aldrig underskattas när det gäller grundläggande insatser för att förebygga ungdomskriminalitet, sa Caroline Szyber och lyfte också fram några saker som KD anser vara viktigt:

1. Ett ökat skadeståndsansvar till de ungas föräldrar.
2. Föräldrar ska närvara vid polisförhör.
3. Tiden mellan brott och straff måste bli kortare.

– En bättre myndighetssamarbete krävs mellan samhället olika instanser är viktigt i de förebyggande insatser. När en ung brottsling hamna hos polisen är det ofta försent. Det har det redan gått för långt, ansåg kristdemokraternas rättspolitiske talesperson.

Svårt med ungdomsbrottslighet
Moderaternas rättspolitiska talesperson Krister Hammarbergh (m) framhöll svårigheterna med att arbeta med ungdomsbrottslighet, i synnerhet eftersom en stor del av den utförs av de som inte är straffmyndiga. Strategiska brott som bilstölder, mened, hotar, våld mot jämnåriga och även våld mot tjänstemän utförs av de som är under 15 år. Det finns också här tydliga tecken som återkommer hos dem som är i riskzonen, de har problem i skolan, de skolkar, använder alkohol och droger samt har en bristande kontakt med sina föräldrar.
– Jag anser att det ska genomföras riktiga förundersökningar även mot misstänkta som är under 15 år. Samhället måste visa att det bryr sig om vad det gör. Men de måste också en andra chans. Det innebär tiden för en straffad ungdom att vara belastningsregistret ska kortas så att de lättare kan få jobb. 24 timmars garanti? Elektronik fotboja kan vara en lämplig fotboja som en påföljd, sa Krister Hammarbergh (m).

Tom von Sivers