Målsättningen med att ombilda Polisen till en sammanhållen myndighet var att uppnå bättre verksamhetsresultat och högre kvalitet i Polisens arbete. Statskontoret bedömer att de hinder som fanns för samverkan och flexibel resursanvändning i stor utsträckning är borta. Det betyder bland annat att det blivit lättare att kraftsamla vid allvarliga och omfattande händelser.

Trots detta har många av de åtgärder som Polisen har genomfört som en del av omorganisationen inte gett de förväntade resultaten. Det handlar till exempel om flera insatser för att höja kvaliteten och effektiviteten inom utredningsverksamheten.

Bristande styrning och otillräckliga resurser
En förklaring till varför målen inte har nåtts är att styrningen inte är tillräckligt utvecklad. Beslut som avser hela organisationen får inte alltid genomslag, trots att detta borde vara lättare efter ombildningen till en myndighet. Till exempel har åtgärder för att höja kvaliteten på förundersökningsledningen och förbättra samordningen av ärenden inte genomförts i hela landet.

En andra förklaring som Statskontoret lyfter fram är att det inte har funnits tillräckligt med resurser för att infria flera av målen med omorganiseringen, bland annat när det gäller att förstärka den lokala polisverksamheten.

"Mer resurser räcker inte"
Utvärderingen visar också att sammanslagningen av länspolismyndigheterna inte har lett till så stora besparingar och stordriftsfördelar som förväntades. Samtidigt har beräkningar av resursbehoven i hög grad saknats under såväl förberedelserna som genomförandet av omorganiseringen.

I rapporten ger Statskontoret även flera rekommendationer om hur Polisen på sikt ska kunna nå målen för reformen.

– Polismyndigheten behöver bli bättre på att styra och planera. Mer resurser räcker inte, utan Polisen behöver också se till att de kvalitetshöjande åtgärderna får genomslag, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.