EU-direktivet är en del av EU:s dataskyddsreform. Reformen består av en ny dataskyddsförordning och ett separat direktiv som är anpassat till de särskilda förutsättningar som gäller på det brottsbekämpande området.

– Syftet är att skydda enskildas grundläggande fri- och rättigheter vid behandling av personuppgifter, säger inrikesminister Anders Ygeman.

– Det handlar även om att underlätta myndigheternas informationsutbyte vid bland annat polissamarbete, fortsätter han.

Direktivet ska vara genomfört i medlemsstaterna om drygt två år. Inom direktivets område behandlar det svenska rättsväsendet en stor mängd personuppgifter. Den svenska regleringen av rättsväsendets personuppgiftsbehandling har i stor utsträckning moderniserats. EU:s dataskyddsreform ändrar förutsättningarna för regleringen genom att den nya dataskyddsförordningen kommer att ersätta personuppgiftslagen.

Den utredning som regeringen nu tillsatt ska därför lämna förslag till en ny ramlagstiftning med bestämmelser om skydd av personuppgifter inom direktivets tillämpningsområde. Utredningen ska också föreslå de anpassningar till direktivet som behöver göras i centrala författningar om rättsväsendets behandling av personuppgifter. Polisdatalagen, åklagardatalagen och domstolsdatalagen är några av de författningar som berörs.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 september 2017.