– Svensk polis anses ha kommit långt när det gäller användningen av kommunikation och dialog för att åstadkomma trygghet och säkerhet vid demonstrationer och andra större evenemang. Det finns ett stort intresse för Sverige och den särskilda polistaktiken, säger rikspolischef Bengt Svenson.

Leder EU-projekt
Svensk polis har nyligen utsetts till koordinator för ett EU-projekt. Genom projektet ska man undersöka hur europeisk polis kan använda sig mer av dialog och kommunikation. Poliser, forskare och polisutbildare från olika länder kommer att medverka i fältstudier som genomförs i samband med specifika händelser i Europa.

– Sverige har goda erfarenheter av tillämpningen av den särskilda polistaktiken. Det är polisens uppgift att människor ska känna sig säkra och trygga i samband med en demonstration. Mänskliga rättigheter i form av mötesfrihet och rätten att uttrycka sin åsikt är en del av vår demokrati, säger Bengt Svenson.

Särskild polistaktik
Den särskilda polistaktiken har sin bakgrund bland annat i polisens erfarenheter från EU-toppmötet i Göteborg. Den 14–16 juni 2001 ägde flera allvarliga konfrontationer mellan polis och demonstranter rum i centrala Göteborg. Efter händelserna tillsatte regeringen en kommitté som såg över hur polisen kunde förbättra arbetet med att säkra ordningen och värna demonstrationsfriheten.

Polisen har därefter utvecklat och förändrat sina arbetsmetoder. Den särskilda polistaktiken innebär att polisen genom dialog och kommunikation arbetar för att minska risken för konflikter.

– Det handlar om vilka signaler vi sänder ut. Förr stod polisen bakom avspärrningar med nedfällda visir. Nu undviker vi att använda hjälmar och sköldar om vi inte behöver. Vi är mer rörliga och står inte i grupp utan minglar med allmänheten både före och under ett evenemang, säger Per Engström som är kommissarie och
arbetar med brottsförebyggande arbete på Rikspolisstyrelsen.

Den särskilda polistaktiken är proaktiv på så sätt att polisen planerar inför troliga händelsescenarion. Polisen skaffar i förväg information för att förstå vem man har att göra med och i vilka situationer oroligheter kan uppstå. Med hjälp av kunskap om dynamiken i folksamlingar och om vad demonstranterna vill uppnå kan polisen underlätta för deras rätt att demonstrera.

– De flesta som deltar i en demonstration vill visa sina sympatier för en fråga, och är inte ute efter att starta bråk. Om polisen behöver ingripa är det viktigt att vi bara ingriper mot de som är våldsamma, inte mot hela gruppen, säger Per Engström.