Statliga aktörer bedriver ständig inhämtning av skyddsvärd information. Inhämtningen sker genom såväl traditionella metoder som genom cyberspionage och signalspaning.

Det kan till exempel handla om känsliga uppgifter som har med Sveriges säkerhet att göra, företagshemligheter såväl som personliga fakta. Uppgifterna kan användas för att försvåra användningen av viktiga system eller sparas för framtida bruk.

– För att möta underrättelsehotet måste vi reducera de sårbarheter som finns, det är hela samhällets ansvar och något vi alla måste prioritera högre, säger Klas Friberg.

Den 1 april får Sverige en ny säkerhetsskyddslag. Lagen ställer höga krav på alla som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och den ger bättre möjligheter att förebygga sårbarheter.

Säkerhetspolischefen deltog i veckan på Folk och försvars rikskonferens i Sälen och betonade då vikten av att säkerhetsskyddsarbetet kommer att ta tid och måste få kosta pengar.

– I det här arbetet är det viktigt att inte bara mäta effektivitet i pengar. Ökad kvalitet, ett bättre säkerhetsskydd, är också effektivitet.

Som en del i arbetet med att förbättra säkerheten på cyberområdet har Säkerhetspolisen tillsammans med Försvarets radioanstalt, FRA, Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, beslutat att stärka samarbetet mellan myndigheterna.