Beslutet att sänka den nationella terrorhotnivån har fattats med utgångspunkt i strategiska bedömningar från Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT. De ansvarar för att ta fram hotbedömningar för Sverige och svenska intressen utomlands, och tar även hänsyn till det dagsaktuella operativa läget för Säkerhetspolisen.

– Jag har gjort en sammantagen bedömning, och beslutat att återgå till den förhöjda hotnivå som rått i Sverige sedan hösten 2010. Vi går därmed från en fyra till en trea på den femgradiga skalan, säger säkerhetspolischef Anders Thornberg, som även samrått med cheferna för FRA och Must innan beslutet fattades.

Terrorhotnivån höjdes i november 2015, från tre till fyra på den femgradiga skalan. Terrorhotnivån är ett viktigt instrument för att andra myndigheter och organisationer ska kunna vidta relevanta åtgärder och höjningen gav berörda myndigheter möjlighet att agera utifrån sina uppdrag.

– I samband med höjningen rådde dessutom ett svårbedömt operativt läge, efter terrordåden i Paris i november. Attentaten föranledde ett intensivt arbete bland Europas underrättelse- och säkerhetstjänster för att analysera och bedöma situationen. även om många utestående frågor fortfarande bearbetas, har helhetsbilden klarnat något sedan dess, säger Anders Thornberg.

Sänkningen innebär dock inte att terrorhotet mot Sverige försvunnit. Enligt NCT är Sverige ett legitimt, om än inte prioriterat, mål för terrorattentat från våldsbejakande islamistiska aktörer såväl i landet som utomlands. Det finns fortfarande ett fåtal aktörer som har både avsikt och förmåga att genomföra terrorattentat i Sverige.

– Därför är det viktigt att poängtera allvaret i att terrorhotnivån även efter den här sänkningen befinner sig på en förhöjd nivå. Läget har varit allvarligt sedan 2010 – och är det fortfarande, säger Anders Thornberg.