– Vi ser i vårt operativa arbete att det finns individer med koppling till våldsbejakande extremism som är aktiva i organisationer som mottar offentliga medel. Det handlar om individer som använder organisationerna som plattform för att sprida och förankra sina budskap, säger Johan Olsson, operativ chef vid Säkerhetspolisen.

Omfattningen av det offentliga stödet till organisationer med kopplingar till våldsbejakande extremistmiljöer är svårt att uppskatta på grund av bristen på transparens i systemet, men uppgår till miljontals kronor, enligt Säpo.

Såväl den våldsbejakande högerextremistiska-, den våldsbejakande vänsterextremistiska- som den våldsbejakande islamistiska miljön använder olika typer av plattformar för att förankra sina budskap. Exempel på plattformar kan vara organisationer som skolor, stiftelser och kulturföreningar.

– Tillgången till offentliga medel ökar legitimiteten och ger ekonomiska förutsättningar för plattformar där radikalisering kan ske, och det bidrar till tillväxten i extremistmiljöerna. Historiskt sett är det här ett problem i samtliga tre extremistmiljöer som Säkerhetspolisen följer, men vi ser just nu att problemet är störst i den våldsbejakande islamistiska miljön, säger Johan Olsson.

I ett remissvar till regeringen förordar Säkerhetspolisen bland annat inrättandet av ett kunskapscentrum för att ge stöd och kunskap till myndigheter i bedömningar av organisationer, aktörer, extremism och antidemokratiska miljöer som mottar offentliga medel genom bidrag från staten eller kommunerna.

Källa: Säpo