– Hotbilden mot Sverige har förändrats. Säkerhetspolisen efterlyser inte utökade befogenheter. Vi efterlyser befogenheter att utföra vårt uppdrag så som vi kunde tidigare, innan teleoperatörerna slutade att systematiskt lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål och innan teknikutvecklingen sprang ifrån lagstiftningen, säger Klas Friberg.

Flera utredningsförslag finns
Det finns flera utredningsförslag som skulle återge Säkerhetspolisen i alla fall en del av den tidigare förmågan. Ett av dem är förslaget att ge Säkerhetspolisen rätt att ta del av uppgifter från signalspaning även under pågående förundersökning. Minst lika viktiga för Säkerhetspolisens operativa förmåga är två andra förslag, om regleringen av teleoperatörernas datalagring och möjligheten att använda hemlig dataavläsning.

En mycket stor del av Säkerhetspolisens underrättelse- och utredningsarbete kräver att vi snabbt kan få veta var, när och hur olika brottsaktiva individer har kommunicerat med varandra, och var de då befunnit sig. Men sedan en dom i EU-domstolen 2016 har teleoperatörerna i stort sett slutat att systematiskt lagra sådan information. En statlig utredning föreslog i oktober 2017 att regelverket kring datalagring för brottsbekämpande ändamål skulle skärpas.

Krypterade appar skapar problem
I dag använder kriminella i stor utsträckning olika digitala tjänster och appar där kommunikationen är krypterad och anonymiserad. På grund av kryptering kan Säkerhetspolisen läsa av mindre än en tiondel av den kommunikation som vi har domstols tillstånd till, och som vi behöver för att kunna fullgöra våra uppdrag. I november 2017 presenterades ett förslag om hemlig dataavläsning som skulle ge Säkerhetspolisen möjlighet att ta del av kommunikation innan den krypteras.

– För att skydda Sverige och motverka terrorism är det viktigt att den kommande regeringen och den nyvalda riksdagen tar tag i dessa frågor så snart som möjligt, säger Klas Friberg.