Morgan Johansson har i opposition varit en skarp kritiker av den förra regeringens kriminalpolitik. Så första frågan är given.

Vilken skillnad kommer du och den nya regeringen göra?
– Först och främst ska vi vända utvecklingen när det gäller mängdbrotten. För att klara det måste vi få en bättre polisutbildning och vi har sagt i vår regeringsförklaring att polisutbildningen ska få högskolestatus så att man får akademiska poäng och där forskning kopplas in på ett annat sätt än tidigare.

är det någon typ av brottslighet där vi ur ett brottsbekämpningsperspektiv ligger efter?
– Ja, vi har bra metoder för den gamla brottsligheten, men vi famlar i mörkret och är illa förberedda när det gäller brott som sker över Internet. Där hänger vi inte med.

– Här sker väldigt många olika typer av brott, inte minst bedrägerier och vi måste kunna möta den utvecklingen med rätt resurser och bättre brottsbekämpningsmetoder.

Hur ser du då på ditt startfokus i kort sammanfattning?
– Det är som sagt att vi ska öka andelen brott som klaras upp, se till att vi får en bättre polisutbildning och vi ska fokusera på internetbrotten.

Du är inte bara justitieminister utan också migrationsminister. Hur ser du på den uppgiften?
– Det är en stor utmaning. Cirka 80 000 människor kommer söka asyl i Sverige, framför allt från Syrien och Irak. Ofta kommer dessa flyktingar från fruktansvärda förhållanden och händelser. Alla måste vara beredd att ta ansvar.

Justitieminister och migrationsminister, är det en bra combo?
– Uppdelningen är bra. Statsministern ville att jag skulle ha både migrations- och lagstiftningsfrågorna samt vara departementsråd. De ligger ju på samma departement. Samtidigt har ju de stora polisfrågorna och krisberedskapen hamnat i inrikesministern Anders Ygemans portfölj. Och inrikesministeriet sorterar också under justitiedepartementet. Det är en bra lösning.

Den förre justitieministern startade en utredning för att se över polisens arbetsuppgifter. Vad tycker du om att låta säkerhetsföretag avlasta polisen från enklare uppgifter för att på så sätt ge polisen möjlighet att fokusera på att förebygga och utreda brott?
– Jag vill inte uttala mig i den frågan eftersom inrikesministern är huvudansvarig för detta.

Du har ju vid ett antal tillfällen kritiserat den lag om kameraövervakning som infördes i juli 2013 och menat att socialdemokraterna ville vara mer tillåtande när det gäller möjligheten att använda säkerhetskameror. Kommer du verka för att lagen ändras i mer kameravänlig riktning?
– Nu är ju kameralagen ganska ny och vi får kanske ge den ett par år innan det kan bli aktuellt att ändra den.

Nu utreds frågan om personlig integritet enligt ett direktiv från integritetsskyddskommittén, som också ligger under Justitiedepartementet. Vad är det som utreds?
– Integritetsskyddskommittén är ett organ som ska ha den totala överblicken av integritetsfrågorna. Från vårt parti ser vi det som väldigt viktigt titta på vad de privata företagen, exempelvis Facebook och Google när det gäller den personliga integriteten. Vad sitter de på för uppgifter om oss och hur använder de informationen. Integritetsfrågan handlar ju inte bara om stat och individ utan också om företag och individ.

Men också användning av säkerhetskameror finns med som en del i direktivet.
– Ja, det är riktigt. Direktivet ska ju kartlägga alla aspekter på detta med integritetsintrång.

Uppgörelsen med Miljöpartiet om att från och med 2015 permanent införa lagen som tillåter vissa hemliga tvångsmedel för att motverka mycket allvarliga brott, exempelvis buggning, får väl betraktas som en framgång för dig som nybliven justitieminister?
– Det är framför allt viktigt för Sverige att hemlig teleövervakning, telefonavlyssning och buggning kan användas när man utreder organiserad kriminalitet. Vi hade sedan tidigare en uppgörelse med den borgerliga regeringen om att införa den permanenta lagen. Så det är klart jag är nöjd med uppgörelsen med MP och att lagen därmed kan träda i kraft från och med den första januari.

I gengäld, får Miljöpartiet igenom sitt krav på en särskild integritetsmyndighet. Vad gör den som inte Datainspektionen redan gör?
– Integritetsskyddsmyndigheten ska ta ett större grepp och samla ihop tillsynen av integritetsfrågorna så är utspridda på väldigt många olika myndigheter. Den nya myndigheten ska på så sätt se till att just integritetsfrågorna får en större tyngd när man prioriterar olika intressen.

Det var väl ett billigt pris för att få genom den nya lagen?
– Nej, så vill jag inte se det, men jag tycker att det är väldigt en bra uppgörelse som säkerställer möjligheter till för effektiv bekämpning av väldigt grov brottslighet.

Du har utsetts till "årets Trygghetsambassadör" av tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS) och facktidningen SecurityUser.com för ditt sätt att driva trygghetsfrågor. Vad betyder det nu när du nu är justitieminister och därmed Sveriges mäktigaste person när det gäller kriminalpolitik?
– Jag är mycket hedrad över att få det här priset. Och jag kommer även fortsättningsvis se ökad brottsuppklarning och ökad allmän trygghet som de viktigaste frågorna.

– Jag lovar också att vi under kommande år kommer ha en fortsatt nära dialog med säkerhetsbranschens olika företrädare. För det är ju bara genom samarbete mellan olika delar av samhället som man komma framåt. Och när SNOS och SecurityUser.com i sin motivering till utmärkelsen skriver att jag är "pragmatisk och resultatinriktad" så ska jag verkligen försöka leva upp till det. Jag är som sagt mycket hedrad.

Lennart Alexandrie

LäS OCKSå:

• Jusitieministern mottog priset årets trygghetsambassadör
• S och MP överens om hemliga tvångsmedel