Utredningen, som leds av hovrättspresidenten Fredrik Wersäll, har haft i uppdrag att analysera hur handläggningen av stora brottmål med omfattande bevisning skulle kunna moderniseras och effektiviseras med bevarade krav på rättssäkerhet.

– Utvecklingen mot stora förundersökningar och mål och de påfrestningar som detta innebär för rättsväsendet och enskilda leder till ett ökat behov av mer omfattande reformer av brottmålsprocessen, säger inrikesminister Anders Ygeman.

Utredningens förslag har två delar. För det första lämnas förslaget att reglerna om straffprocessens ramar bör utredas. Detta förslag berör reglerna om förundersökning och förberedelse av brottmål. Här innefattas bland annat överväganden om åtgärder som avser åtals- och förundersökningsplikten, slutdelgivningen av förundersökning och säkerställandet att huvudförhandlingar kan genomföras i ett sammanhang.

Grundantagandet i dessa överväganden är att parterna bör utöva ett större inflytande och därför ta ett större ansvar för processens innehåll samt att domstolen bör ta ett större ansvar för den materiella processledningen under förberedelsen av brottmålet.

För det andra föreslår utredningen att reglerna om vad som ska gälla för domstolens beslutsunderlag ses över. Här ingår frågan om en utökad användning av dokumenterade förhör i domstolsprövningen och frågan om utökade skriftliga inslag vid domstolens prövning av brottmål.

– Vi kommer nu att skicka betänkandet på remiss. Regeringens avsikt, vilket vi angav redan i kommittédirektiven, är att lämna tilläggsdirektiv avseende de förslag som det finns anledning att utreda närmare, säger inrikesminister Anders Ygeman.