Förra året lyckades ingen rymma från landets slutna fängelser vilket aldrig hänt tidigare i den svenska kriminalvårdens historia. Antalet avvikelser från öppna anstalter har också sjunkit. 2009 var siffran 40 och 2010 var det nere i 34 avvikelser.

Rymningarna har stadigt minskat under 2000-talet och särskilt efter massrymningarna från Kumla 2004. Efter den händelsen förbättrades säkerheten rejält och det blev svårare att rymma.

Under förra året lyckades en intern ta sig över staketen vid den slutna anstalten Storboda i Rosersberg norr om Stockholm, men han greps omedelbart av personalen. Händelsen bedöms därför som ett rymningsförsök och inte som en fullbordad rymning.

Det är en serie åtgärder som ligger bakom det minskade antalet rymningar. Kriminalvårdens chef Lars Nylén framhåller personalens kompetens som en av de viktigaste.

- Vi har i dag utbildad och duktig personal, vilket den inte var förut. Personalen vet sina befogenheter och skyldigheter. Personalen arbetar nära de intagna, fångar snabbt upp stämningar och kan ingripa, säger Lars Nylén till TT.

Lars Nylén betonar också att säkerheten höjts på de tunga fängelserna där risken för rymningar är störst. Många anstalter har fått ett förstärkt yttre skydd.

- Vi har utvidgat de inhägnade områdena. Det finns flera barriärer, säger Lars Nylén.

Källa: TT/Kriminalvården