Bland åtgärderna finns förslag på skärpt lagstiftning för att bryta tystnadskulturen, kunna ta del av krypterad information hos misstänkta och väsentligt skärpta straff för personer som utnyttjar unga att begå allvarliga brott.

– Vi måste bryta tystnadskulturen. Vi ser att vittnen i vissa miljöer inte vågar medverka när det handlar om skjutningar. Det finns ett förslag om att misstänkta som bidrar till brottsutredningen ska kunna få lägre straff. Det tycker vi är viktigt, liksom att utreda frågan om kronvittnen. Vi vill också satsa på utökat vittnesskydd på flera plan. Vi kanske också måste utreda frågan om anonyma vittnen, säger riksåklagare Petra Lundh.

Ett annat område där det enligt Åklagarmyndigheten behövs ny lagstiftning är inom hemliga tvångsmedel.

– Vi behöver hemlig dataavläsning för att kunna komma åt krypterade kanaler. Kriminella pratar med varandra genom krypterade appar och det här är ett stort problem som hindrar oss att komma vidare i brottsutredningar. Även andra hemliga tvångsmedel behöver ses över.

Riksåklagaren framförde dessutom behov av andra tvångsmedel såsom beslag och husrannsakan i it-miljöer i högre utsträckning.

En annan stor fråga är straffen för ungdomar.

– Straffrabatten för personer 18-21 år som begår grova brott behöver tas bort. Vi vill också att de som använder barn och ungdomar för att begå de här grova brotten ska få väsentligt skärpta straff.

Ett ytterligare område som Petra Lundh gick in på under mötet var hur myndigheterna ska kunna ta tillbaka de pengar som brotten genererar.

– Vi behöver titta på alla möjligheter eftersom det i de här miljöerna ofta är mer kännbart att bli av med pengar och värdefulla saker än att få ett straff, avslutar riksåklagare Petra Lundh.