Snabbförfarandet bygger på en metod för polisen att genomföra omedelbara utredningsåtgärder i samband med ett ingripande. Misstänkta ska också redan på brottsplatsen kunna få information om när en eventuell huvudförhandling kan komma att hållas i domstol. En annan viktig del är en ökad samverkan mellan aktörerna i rättskedjan.

– Försöksverksamheten har gett både snabbare lagföring och bättre kvalitet i utredningarna. Dessutom kan resurser frigöras som rättsväsendet kan rikta mot grövre brott, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Enligt en utvärdering som Brottsförebyggande rådet presenterade den 1 april 2019 har försöksverksamheten lett till kortare handläggningstider och präglats av delaktighet, engagemang och god samverkan mellan myndigheterna. Jämfört med ordinarie verksamhet var handläggningstiderna 17 dagar kortare hos Polismyndigheten, 7 dagar kortare hos Åklagarmyndigheten och 22 dagar kortare hos tingsrätterna. De vanligast förekommande misstankarna som hanterats i försöksverksamheten var narkotikabrott, stöld från butik, olovlig körning och rattfylleri.

Regeringens beslut innebär att Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Kriminalvården och Domstolsverket får i uppdrag att förbereda en geografisk utbyggnad till polisregion Stockholm och till en eller flera andra polisregioner eller delar av polisregioner. Myndigheterna ska ta fram en gemensam och lokalt förankrad plan för den utbyggda försöksverksamheten, som ska kunna genomföras 2020–2022.