Kartläggningen bygger på intervjuer med företrädare för ett 50-tal slumpmässigt utvalda kommuner runt om i Sverige. Frågeställningarna handlar bland annat om det finns en lokalt närvarande polis, om kommunen avsatt resurser till det förebyggande arbetet samt om det genomförts analyser som ligger till grund för de åtgärder som genomförs för att förebygga brott.

- Resultaten visar att många kommuner saknar den förmåga som krävs för att förebygga och förhindra brott. Orsaken är att många kommuner inte prioriterar det förebyggande arbetet, säger generalsekreterare Magnus Lindgren, Stiftelsen Tryggare Sverige.

Av kartläggningen framgår bland annat att den som är ansvarig för att hålla i hop det brottsförebyggande arbetet i kommunen ofta arbetar mindre än 30 procent med frågan. Dessutom är många nya på tjänsten som lokal brottsförebyggare. Till det kommer att många lokala brottsförebyggande råd saknar en strukturerad samverkan med det lokala näringslivet.

- Många av de åtgärder som omfattas av de lokala så kallade samverkansavtalen med polisen har tagits fram utan några kartläggningar av behoven i kommunen. Istället baseras åtgärderna på de inblandades magkänsla, menar utredaren Jonas Lindberg, Stiftelsen Tryggare Sverige.

Kartläggningen visar samtidigt att det finns lokalt brottsförebyggande arbete som fungerar. Framgångsfaktorerna handlar om en strukturerad samverkan med inte bara polisen och andra kommunala aktörer, utan även med det lokala näringslivet, ideella organisationer och olika trossamfund.

- Vår kartläggning visar att brottsförebyggande frågor inte är på den politiska dagordningen. Detta är särskilt allvarligt med anledning av den utveckling vi ser i många kommuner, säger Magnus Lindgren.

Läs också:

• Kommun lagade krossade rutor för 1,8 miljoner

• Marks kommun vill montera upp säkerhetskameror

• Skärpt bevakning efter skadegörelse mot kommun