Sedan 2008 samarbetar Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården, på regeringens uppdrag, med att ta fram prognoser över framtida verksamhetsvolymer.

Mellan 2004 och 2009 ökade utflödet av ärenden från Polismyndigheten, något som påverkade utflödet från Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar men inte Kriminalvården. Inflödet av kriminalvårdspåföljder var under perioden relativt oförändrat.

Efter att ha nått en topp åren 2009–2010 vände utvecklingen, och volymerna började minska. Minskningen var relativt likartad för alla leden i rättskedjan och varade fram till 2016.

Under de senaste två åren har Polismyndighetens utflöde ökat, något som i huvudsak kommer av trafik- och narkotikabrott. Andra brottskategorier ökade bara svagt, var oförändrade eller minskade. Ökningen av Polismyndighetens utflöde under perioden 2017 och 2018 kan således ha påverkats av fler så kallade egeninitierade ärenden avseende narkotika- och trafikbrott.

Från och med 2017 ökade således utflödet från Polismyndigheten, vilket kan ha påverkat flödet i resten av rättskedjan. Flödena ökade i alla led, om än med viss tidsfördröjning, där vissa volymer ökade redan 2017 medan andra ökade först under 2018.

På fyra års sikt prognostiseras ärenden som redovisas till åklagare (Polismyndigheten) att öka med 9 procent, antalet brottsmisstankar med åtalsbeslut (Åklagarmyndigheten) att öka med 12 procent, antalet brottmål som är avgjorda genom dom (Sveriges Domstolar) att öka med 15 procent och medelantalet klienter i Kriminalvården att öka med 9 procent.

Källa: Brå