Årets undersökning visar att 47 procent av befolkningen uppger att de har mycket eller ganska stort förtroende för rättsväsendet som helhet. Det är en ökning från 2017 då andelen var 44 procent.

Andelen med mycket eller ganska stort förtroende ökade mellan 2007–2009, och låg därefter stabilt fram till 2016, men minskade år 2017. I och med att förtroendet har ökat igen 2018, är andelen tillbaka på samma nivå som tidigare.

När det gäller polisens sätt att bedriva sitt arbete uppger 49 procent av befolkningen i årets undersökning att de har ett mycket eller ganska stort förtroende. Det motsvarar en ökning med sju procentenheter (eller 17 procent) jämfört med förra året, då andelen var 42 procent.

– Vi har genomfört den största omorganisationen i svensk statsförvaltnings historia. Vi är på rätt väg. Trots att polisen är hårt belastad och underdimensionerade ökar förtroendet för oss, säger Mats Löfving, chef för polisens nationella operativa avdelning och ställföreträdande rikspolischef.

Undersökningen visar att andelen som har högt förtroendet för övriga myndigheter är lägre: 36 procent av befolkningen uppger ett stort förtroende för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete och samma andel uppger stort förtroende för domstolarna. 32 procent av befolkningen uppger stort förtroende för kriminalvården. För alla dessa tre är det dock en stor andel som uppger att de saknar uppfattning.