I enlighet med riksdagens önskemål redovisar regeringen årligen i en skrivelse hur reglerna om hemliga tvångsmedel har tillämpats föregående år. Av årets skrivelse, som avser år 2018, framgår att de dominerande brottstyperna där hemliga tvångsmedel används är narkotikabrott, narkotikasmuggling och våldsbrott.

– Det är positivt att myndigheterna utnyttjar de verktyg som finns för att utreda den allvarliga brottsligheten, säger inrikesminister Mikael Damberg.

För två år sedan, år 2017, kunde man för första gången se en stor ökning av användningen av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation vid våldsbrott. Ökningen kunde enligt de brottsbekämpande myndigheterna antas ha en koppling till en ökning av det grova våldet mellan kriminella aktörer med koppling till kriminella nätverk i utsatta områden. Under 2018 fortsatte antalet avlyssningar för våldsbrott att öka.

Åberopas i åtal
Hemliga tvångsmedel omfattar hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavslyssning. Inom samtliga av dessa kategorier ökade användningen av tvångsmedel under 2018.

När det gäller avlyssning av elektronisk kommunikation omfattades 1517 personer under 2018, vilket innebär en ökning jämfört med 2017 då 1378 personer avlyssnades. Den genomsnittliga avlyssningstiden per tillstånd var 43 dagar och i 569 fall bidrog uppgifter från avlyssningen till att den misstänkte kunde åtalas.

Hemlig kameraövervakning
Hemlig kameraövervakning omfattade 140 personer under 2018, vilket är fler än 2017 då motsvarande siffra var 152 personer. I 67 fall bidrog uppgifter från kameraövervakningen till att den misstänkte kunde åtalas. Dessutom avfördes 10 personer från utredningar till följd av kamerabevakningen.

Under 2018 meddelades tillstånd till hemlig rumsavlyssning i 130 fall, vilket också är fler fall än 2017, då motsvarande siffra var 77 fall. Det var dock endast i 7 fall som dessa uppgifter bidrog till att den misstänkte kunde åtalas.