För en tid sedan presenterade Stiftelsen Tryggare Sverige en ny kartläggning av kommunernas brottsförebyggande arbete. Resultaten visar att många kommuner saknar den förmåga i form av bland annat resurser, kompetens och organisation som krävs för att förebygga och förhindra brott. Orsaken är främst att brottsförebyggande frågor inte har varit på den politiska dagordningen under de senaste åren. Till detta kommer att Polisen står inför den största omorganisationen sedan polisen förstatligades 1965, med tillhörande implementerings- och effektivitetsproblem.

Nu tar Tryggare Sverige nästa steg och presenterar ett nationellt brottsförebyggande program där de försöker klara ut vad som krävs för att gå från ord till handling i arbetet med att förebygga brott och säkerställa att de som drabbas får hjälp, stöd och skydd.

– Bakgrunden är den situation som råder i många kommuner där den grova och organiserade brottsligheten har fått fäste. Som en konsekvens ökar brott som narkotikahandel, utpressning och människohandel. Detsamma gäller övergrepp i rättssak, olaga hot och bedrägerier. Till det kommer en allvarlig situation i flera förortsområden med social oro, upplopp och gängkriminalitet, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige.

En viktig ingrediens i det brottsförebyggande programmet är att försöka klara ut vilken förmåga i form av kunskap, kompetens, resurser, organisation etc. som egentligen krävs av kommunerna och polisen för att fullgöra sitt brottsförebyggande uppdrag. En annan viktig del är de möjligheter vi ser att finansiera den reformering som är nödvändig.

– Vår förhoppning är att det brottsförebyggande programmet, inklusive diskussionen om vilken förmåga som krävs, kommer bidra till att utveckla det brottsförebyggande arbetet i Sverige kommuner, säger Magnus Lindgren.